Sveriges mesta språkvårdare lägger av!

Catharina Grünbaums språkspalt i DN har länge varit obligatorisk läsning för mig. Jag gillar hennes resonerande och pedagogiska stil - insikter snarare än åsikter. Precis som jag själv vill att mina språkspalter med mera ska fungera; alltid ska man lära sig nåt!

Nu är jag helt chockad: Hon skriver att det är sista språkspalten, och att det är de högstes vilja. Kommentarerna spekulerar i om det är en penningfråga för DN. Jag hoppas att det inte är det, utan att det snart dyker upp en språkspalt igen. Det behövs många röster i samtalet om språk i Sverige: tidningar, myndigheter och privatpersoner.

Catharinas sista spalt

Ja ja, it's a usefulshöpp ja

Tänk dig att du ska lansera en stor svensk prylbutikskedja i en stad i Storbritannien. Du vill göra bra reklam, så att kunderna strömmar dit. Men hur ska du presentera din butik? Hur marknadsför man en svensk butik på bästa sätt?

Kanske genom att presentera butiken så svenskt som möjligt, fast på engelska. Hmm, hur gör man då? Hur ser britterna på svenska språket? Ja, först och främst måste du ha med lite prickar över o:n eller a:n på reklamskyltarna. Spelar roll om de hör dit eller inte. Mer då? Just ja, i svenskan skriver vi ihop alla våra ord. Så du får ta med det också. Och så kanske lite dubbelteckning. Den färdiga texten kanske inte blir så elegant, och engelskan är inte den bästa. Men du får fram ditt budskap. Det här är en svensk butik. Alla förstår det.

Och så här blir dina reklamskyltar för Clas Ohlson:

Fotograf: Annika Herbert

Texterna på skyltarna:
Bild 1: "liverpool, we're bringing yöu usefulthings for everythings."
Bild 2: "the swedes are coming to liverpool with a usefulshöpp"
Bild 3: "we're coming from sweden to unpröblem your pröblems"

Vikten av att korrekturläsa

I torsdagens Metro läste jag att inbjudningarna till kronprinsessbröllopet hade skickats ut. Nej, jag fick ingen. Men en kändisfestfixare tidningen bad kommentera inbjudningskortet noterade att ett språkfel smugit sig in. Jag hittade en tydlig bild av inbjudan på SvD:s hemsida och konstaterade att det stämde. Titta själv. På sista raden står det "platserna ska vara intagna före kl. 15.00.", trots att det är en egen mening och därför borde inledas med versal. Petigt? Ja visst. Men vi pratar trots allt om en ofattbart formell text "skriven på styvt papper med guldkanter och stämplad med sigill." Jag hoppas att Victoria inte är en hysterisk bridezilla, då kommer någon stackare att få sparken för den där fadäsen.

Själv blir jag glad över att se att personen som skrev inbjudan använde ska och inte skall, trots att språket i inbjudan är formellare än något jag sett på länge. Skall lever trots allt envist kvar i mycket informellare texter. Stiligt!

En bagge med svenska rötter

I ett gammalt inlägg här på bloggen diskuterades ursprunget för det märkliga lilla ordet rutabaga, vilket är både amerikansk engelska och franska för kålrot. Den diskussionen låg visst kvar i mitt bakhuvud, för nu när jag satt och slog upp ord på Ask Oxford kom jag på att jag borde ta och söka på rutabaga. Oxford English Dictionary berättar nämligen alltid något om ordets ursprung (något jag tycker att SAOL borde ta efter).

Det är härligt med bloggdiskussioner, men nu tycker jag att vi kan slå fast att ordet verkligen kommer från Sverige, för så här säger OED:

ORIGIN Swedish dialect rotabagge.

Samma sak läser jag på den franska Wikipedia-sidan om rutabaga (klart jag dubbelkollar):

Son nom vient du suédois : rotabaggar et il est originaire de l'Europe du Nord.

Underårig eller minderårig?

Det kan vara svårt att hitta ord som dessa i etymologiska ordböcker har jag upptäckt. De är väl inte tillräckligt spännande. Jag blev nyfiken när jag läste på polisens webbplats om pass för barn och de använde ordet underårig.

Språkrådet skriver att underårig är vanligast i myndighetsspråk, medan minderårig är vanligast i allmänspråket. Nu använder vi kanske inte ordet minderårig så mycket i dagligt tal? Och lite misstänksam blir jag allt. För visst låter underårig lite som en efterhärmning av engelskans underage?

Jag tycker att minderårig låter bra. Det är liksom lite mer genomskinligt, så det tänker jag använda. Men om någon kan kasta ljus över situationen skulle jag bli glad. Och argumenterar någon väl för att helst använda underårig så är jag förstås inte sämre än att jag kan ändra mig.

Jag undrar?

Jag har märkt att jag har svårt att släppa en rubrik jag läste i DN i helgen: "Ewy vann över 279 män". Det kan inte hjälpas, jag funderar över vad hon ska med alla dem till? :-)

Aldrig förut har jag varit så noggrann

Vissa stavningar är hopplösa. Det spelar ingen roll hur många gånger man saolar och googlar; det sätter sig liksom inte. Noggrann till exempel. Eller abborre.

Tacka vet jag grundskolan! Då fick man lära sig rim, ramsor och annan smart pedagogik som satte sig som ett schmäck i huvudet, exempelvis aldrig stavas aldrig med två l, och alltid stavas alltid med två l. Fantastiskt bra.

Sen har jag i och för sig också lärt mig att det här med språkinlärning är som enklast före 12-årsåldern. Så den lite "barnsligare" pedagogiken kanske är som mest effektiv innan dess? Nåja, i vilket fall som helst hade jag inte bangat på en grammatikramsa på universitetet.

Me like education

Häromdagen gick jag runt i en klädaffär och tittade på utbudet. Jag hamnade bland underkläderna och fick syn på ett par intressanta underbyxor. I normala fall skulle jag inte blogga om underklädesshopping, men lugn bara, det här handlar om språk!

På underbyxorna fanns texten Me like London tillsammans med bilder av kakmonstret från Sesam. Texten är grammatiskt inkorrekt, men det är helt medvetet eftersom det ska efterlikna kakmonstrets språkbruk. Därför hade jag inte brytt mig om det, om det inte hade varit för den lilla informationslappen som satt på underbyxorna. Fritt översatt stod det ungefär:

När du köper någon av våra produkter är du med och stödjer barns utbildning runt om i världen.

Köp ett grammatiskt inkorrekt plagg för att bidra till bättre utbildning! Ironi?

När jag blir stor ska jag bli transsexuell

Jag sitter och granskar texter från en förskolepresentation och blir lite fundersam. Så här står det:

"Just nu fokuserar vi på skogen. Vi har delat in barnen i tre grupper: en pojkgrupp, en flickgrupp och en blandgrupp."

Öh?

Är du inte sugen på en mosbolletjie?

Den brittiska engelskans motsvarighet till Svenska Akademiens ordlista, Oxford Dictionary of English, har en väldigt bra online-ordlista. Snabbt och lätt slår man upp definitioner av engelska ord.

På ordlistans startsida finns en väldigt rolig liten tjänst, nämligen dagens ord. Där presenteras dagligen ett uppslagsord från ordlistan. Och just dagens ord måste vara ett av engelskans ovanligaste. Mosbolletjie. Det har jag aldrig hört talas om förut.

Ordet kommer från sydafrikansk engelska, och är ursprungligen ett låneord från afrikaans. En mosbolletjie är en halvsöt bulle som man äter färsk eller i skorpform. Den innehåller halvjäst druvjuice, vilket heter most på nederländska, och degen formas till en liten boll, vilket heter bolletjie på afrikaans. En liten mustbulle, alltså! Det är definitivt något jag ska testa om jag någonsin reser till Sydafrika.

Sök och bök inför semesterplaneringen

Satt och slösurfade för att hitta inspiration inför semestern. Flygresor bland annat. Och då dök det här väntmeddelandet upp:

Vänligen vänta...

Vi söker nu priser och lediga platser. Söket kommer att ta upp till 45 sekunder.

Charmigt.

All good?

Vart man än vrider näsan så möts man av språk. Och är det inte vårt huvudspråk svenska så kan man ge sig på att det är engelska. Allt som oftast i alla fall.

Det förekommer en hel drös av engelska uttryck, exempelvis e-learning och helpdesk, där den svenska motsvarigheten fungerar minst lika bra. Men inte i alla sammanhang såklart. Företag och organisationer skriver och använder nog human resources i större utsträckning än personalavdelning (min gissning i alla fall). Och skulle man checka in på Radisson SAS, eller på något annat större hotell för den delen, ja, då löser man garanterat in hotelvouchers istället för hotellkuponger.

Min poäng? Det kommer alltid att finnas ett stillsamt "krig" mellan bruket av engelskan och svenskan. Vi kommer att äta våra corn flakes, styla håret och fixa maken inför after worken. Sen när det är dags för weekend så kanske vi lånar en gammal van för att ta oss till den där sköna loungen i den stora staden för att chilla och briefa med varandra om gud vet vad. Och de svenska orden kommer säkert att få stanna hemma. Kanske för att vi kommer att glömma dem. Eller kan det vara så att vi helt enkelt inte orkar ta med dem?

Ps. Om du vill kolla in fler svengelska uttryck kan du kika på Språkrådets webbplats.

Vi utökar vårt barnsortiment ...

... utlovar en apotekskedja glatt i sin tv-reklam. Skrämmande tanke, att köpa barn på apoteket! Räcker det inte med att vi kan köpa preventivmedel där? De behöver väl inte ha hur brett sortiment som helst? :-)

Data är det du stoppar in i datorn

"Förr var det ett tecken på bottenlös okunnighet att kalla datorn för datan", säger Anders Lotsson i gårdagens Computer Sweden. Det är en riktigt underhållande artikel, om än med litet spretigt syfte. Men när Lotsson är färdig med spekulationer om "datan" får en renässans med den unga generationen gör han en liten etymologisk utredning av ordet "dator". Att ge namn till nya företeelser är svårt - det vet alla som slåss för att "display" ska heta "visningsenhet" eller att "workshop" ska heta "arbetsmöte". Men "dator" är ett paradexempel på lyckad språklansering. Läs artikeln om du inte kände till historien bakom.

Google i språkvårdens tjänst

Jag satt och skrev in ordet dagbarnvård i en text några gånger innan det slog mig att det kanske var fel ordning på orden. Barndagvård kändes minst lika rätt. Så jag googlade, och upptäckte att båda används. Men att dagbarnvård är rikssvenska och barndagvård är finlandssvenska! Det var en väldigt spännande upptäckt.

För min texts del var det också intressant att dagbarnvård fick blygsamma 19 000 träffar i Google medan barndagvård fick 56 800. Jag var alltså ändå helt fel ute med mitt ålderdomliga dagbarnvård och borde använda ett modernare ord, något som liknar förskola (2 240 000 träffar). Kanske förskoleverksamhet, som gav 205 000 träffar. Google är bra till mycket!