Pratbubblor

Andas in lite grammatik

2012-02-02T15:22:00.000+01:00

Vi sitter som bäst och gör de sista förberedelserna inför Grammatikdagen här på kontoret. Men imorgon lanseras även andningens dag, en dag när man ska göra häslosamma andningsövningar. De här två sakerna står faktiskt inte i motsättning utan kan absolut samverka i harmoni. Gör en andningsövning med grammatiska inslag!

Följ instruktionerna till djupandning på den här sidan. Medan du gör övningen, tänk på vilka kroppsdelar - substantiv - som expanderar och sjunker ihop. I nästa andetag kan du fundera på de olika aktiviteterna - verben - du gör under övningen, som andas, tänka och sitta. Och i ännu nästa kan du fundera på vilka olika färger - adjektiv - som finns i omgivningen. Till sist kan du reflektera över hur du gör de olika aktiviteterna - adverb - långsamt, njutsamt och lugnt, kanske? Du kan också fundera på ditt läge i rummet - preposition - om du sitter på stolen eller i soffan under taket. Avsluta med att ropa en interjektion - hurra för grammatik!

Radiosportens underbara språk

2012-01-30T08:57:00.002+01:00

Om man är intresserad av sport vill man förstås gärna kunna titta på sporten på tv, men i ärlighetens namn finns det inte mycket som slår radiosportens entusiastiska kommentatorer. Vilken hockeymatch som helst blir dubbelt så spännande när radiosporten kommer igång. Med ett rasande tempo och ett kreativt språk beskriver de varje passning, varje felskär och varje ansiktsuttryck på spelarna och tränarna. Men även när det inte är direktsändning, utan när radioprataren hinner förbereda sina ord noggrant, är de minst lika kreativa i språkbruket. Imorse hörde jag om en travkusk som förlorat ett lopp, och så här beskrev radioprataren loppet:

Han såg segern rinna ifrån honom som en inspirerad fjällbäck i solljuset.

Kanske den mest oväntade och poetiska liknelsen jag någonsin hört.

Dubbeltydigt korsord

2012-01-26T14:43:00.001+01:00

Korsordet i dagstidningen New York Times är känt för att vara svårt. Det beror nog på att de har otroligt påhittiga och kreativa korsordsmakare. Dagen innan det amerikanska presidentvalet 1996 var en av ledtrådarna i korsordet "huvudnyhet i morgondagens tidning (!)" och svaret var vinnaren i presidentvalet - men hur kunde korsordsmakaren veta vem som skulle vinna? Var han synsk? Hade han slagit vad? Satsade han sin karriär på den kandidat han själv röstade på?

Ingalunda. Korsordsmakaren gjorde så det fanns två möjliga lösningar på svaret (Clinton eller Bob Dole, de har lika många bokstäver) och på alla ord som korsade det. Oh vad klurigt! Och oh vad jobbigt att inte kunna lösa korsordet förrän nästa dag! Här kan du se korsordet. Det var ju tur att de inte gjorde ett liknande korsord till valet 2000, när det tog veckor innan en vinnare kunde utses.

I senaste numret av Språktidningen finns det ett trevligt och intressant reportage om en familj med tre generationer korsordsmakare, och tips på hur man kan börja skapa sina egna korsord. Det ger ju med ens en spännande bakom-kulisserna-inblick i ett yrke man inte tänker på så ofta!

Stackars lilla apostrof

2012-01-24T12:25:00.004+01:00

I somras rapporterade Helena att svenskar som använder genitivapostrof snor dem från engelska skyltar. Och stölderna bara eskalerar! För två veckor sedan gjorde den stora bokhandelskedjan Waterstone's, som grundades av Tim Waterstone, om sin logotyp - och de tog bort apostrofen. Tog bort! En bokhandel som inte följer grundläggande skrivregler i sitt eget namn, det är ju en sensation! Och mycket riktigt blev många kunder riktigt upprörda. Tänk dig själv om Akademibokhandeln skulle bestämma sig för att (förlåt) särskriva sitt namn. Och lägga till en jobbig logotypskrivning. Akademi Bokhandeln. Det känns inte så troligt, va? Men det är precis det som hänt i Storbritannien.

Varför, kan man då fråga sig? Så här säger Waterstones VD i pressmeddelandet:

Waterstones without an apostrophe is, in a digital world of URLs and email addresses, a more versatile and practical spelling.

För att sammanfatta: Eftersom apostrofer inte funkar i webb- och e-post-adresser är det lika bra att sluta använda dem helt och hållet i företagsnamnet. Apostrofen anses vara omodern. Stackars lilla apostrof!

Waterstones-apostrofen söker nu desperat efter ett nytt jobb. Du kan följa hens vedermödor på Twitter-kontot @SadApostrophe, där även andra företagslogotypers försvunna apostrofer skymtar förbi. Just nu är Waterstones-apostrofen rädd för att sluta som Harrods-apostrofen - han fick sparken 1928 men tror i sitt nersupna tillstånd att han fortfarande jobbar där. Stackars små apostrofer, vem ska trösta dem? Jag tror dock att det är för kallt och främmande för dem att jobba på svenska skyltar, så vi får hoppas att något engelskspråkigt företag förbarmar sig över dem.

Myndighetsbreven och ångesten

2012-01-23T15:30:00.000+01:00

Den roliga bloggaren Sonja Abrahamssons senaste krönika i Nyheter 24 handlar om den ångest hon får av brev från myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Så här känner hon inför pappren:

Alltid är det något de vill veta, något de vill ha. Vad de vill står alltid ”tydligt och klart”, men det är så diffust, så exakt, på en och samma gång. Jag drabbas av spontan dyslexi så fort jag ska försöka läsa myndighetsbrev.

Det kan inte vara lätt att vara en myndighet som måste skicka ut information när man vet att mottagaren inte riktigt vill läsa den, utan snarare får ont i magen av att se ett brev märkt Skatteverket. Myndigheterna arbetar hårt med att skriva begriplig och mottagaranpassad information, men att döma av Sonja Abrahamssons text är deras brev fortfarande svårtydda många gånger. Men det här är något som många andra skribenter också kan råka ut för. Hur når man fram till någon som inte alls vill läsa texten?

Det gäller att vara väldigt konkret och ha en respektfull ton. Använd gärna grafiska knep för att göra informationen överskådlig. Punktlistor, tydliga underrubriker och ett lättläst typsnitt hjälper läsaren att se det viktiga. Och överbelasta aldrig texten med överflödig information som läsaren måste slå sig igenom för att hitta kärnan!

Tjugondag Knut ska julen ut

2012-01-17T11:31:00.003+01:00

I fredags var det tjugondag Knut eller tjugondedag jul. Tjugo dagar efter julafton ska man städa bort julen enligt traditionen, så nu ligger nog de flestas julgranskulor och tomtar i en kartong på vinden eller i förrådet. Men samlingsnamnet för julprylarna varierar, och nu vill vi veta vad du har skrivit på din kartong? Vi har lagt upp en omröstning på vår Facebook-sida, så titta in där och lägg din röst!

Språkfrågekampanjen gav 120 kronor till Stadsmissionen

2012-01-12T15:07:00.002+01:00

Inför julen 2010 hade vi en kampanj på Facebook - ställ en språkfråga mellan lucia och julafton, så ger Språkkonsulterna 10 kronor till Stadsmissionen. Vi körde en repris 2011. 12 frågor blev 120 välbehövliga kronor till Stadsmissionen - tack alla som frågat! Vi fick många tillfällen att klia oss i huvudet och vi fick chansen att fräscha upp våra skrivregelkunskaper. Förra gången publicerade vi bara frågorna här på bloggen och hänvisade till svaren på Facebook-sidan, men nu publicerar vi både frågorna och svaren för enkelhetens skull.

Har du språkfrågor du inte hittar svar på? Du kan alltid kontakta Språkrådet, och det går också bra att ställa frågor till oss året om.

1. Skriver man jur.kand.-examen just så? Med punkter och bindestreck? Eller annars hur?

Svar: Oj, vilken utmaning du gav oss. Och fortfarande är vi inte riktigt säkra. Språkrådet brukar inte dra sig för att stapla flera skrivtecken efter varandra så därför skulle man kunna tänka sig den variant som du skrev. Men om man skulle följa samma princip som i "avd.chef" skulle man kunna skriva "jur.kand.examen". Jag föredrar själv den varianten eftersom jag tycker att det är osnyggt med flera skiljetecken efter varandra.

2. I nedanstående exempel på svenska skriver man väl ut punkten före citationstecknet och därefter ett frågetecken? På engelska skippar de punkt och använder frågetecken. Men det gör ju tanken till en fråga i så fall och det känns inte rätt.

Who walks into a shop and is like, "I want to eat fermented herring tonight?"

Vem går in i en butik och tänker: "Jag vill äta surströmming ikväll."?

3. Och hur gör man om man har en film- eller boktitel som innehåller ett utropstecken och titeln hamnar sist i en mening och det inte går att omformulera? Kursiverar man titeln och avslutar med en punkt efteråt, eller måste man använda citationstecken kring titeln för att undvika förvirring?

4. Samma princip om jag vill utropa att jag älskar L.A., blir det då "Jag älskar L.A.!" eller får man lov att skippa sista punkten i ett sånt läge? Filmen "Bananas!*" är ett annat (kanske långsökt) exempel då den har både utropstecken och asterisk. Skulle det då bli: "Jag gillar filmen Bananas!*!"

Svar: Du behöver inte nödvändigtvis avsluta citatet med en punkt. Det blir snyggare och tydligare utan. Men du har alldeles rätt i att frågetecknet ska vara utanför citatet. Så här:

Vem går in i en butik och tänker: "Jag vill äta surströmming ikväll"?

Den andra frågan var lite knivig, men jag hittade till slut vägledning i paragraf 4.4.3. Enligt den får man helt enkelt bita i det sura äpplet och skriver utropstecken, citattecken och sedan punkt. Eller kursiverar som du själv föreslår, det blir lite snyggare. Här är Skrivreglernas eget exempel:

Står det verkligen inget mer på lappen än "Jag vill hem!"?

5. Mina kolleger vill gärna skriva versaler i en mening som den här: Verktyg för Kraftfältsanalys (fråga mig inte vad det betyder!) Jag ändrar till liten bokstav, för kraftfältsanalys är ju inget namn. Vem gör rätt?

Svar: Åh, det är helt entydigt du som gör rätt. Det ska bara vara stor bokstav när man inleder en mening och i egennamn, annars små bokstäver. Det finns förstås en massa gränsfall, men kraftfältsanalys verkar inte vara ett av dem.

6. Jag förstår att Lucia-sången handlar om att natten går tunga steg, etc etc. Men varför sjunger man "skuggorna ruva" istället för "skuggorna ruvar"? Har de tappat bort ett R?

Svar: Det är inte bara orden som är gammaldags i luciasången, även grammatiken är föråldrad. Det är helt enkelt ett pluralböjt verb som lever kvar! Vi slutade använda dem i svenskan runt 1950, men i äldre litteratur kan de leva kvar, som du ser.

7. Skriver man "Hennes Kunglig Höghet" eller "Hennes Kungliga Höghet"? Även om det kanske är vanligare med "Kungliga" så är väl den officiella titeln utan "a"? Kan man skriva "Hennes kunglig höghet", alltså utan versaler? Och samma versalfråga angående det där med "Ers Nåd"/"Ers nåd"/"ers nåd".

Svar: Kungliga tilltalstitlar skriver vi vanligtvis med stor bokstav på varje ord, men det gäller inga andra titlar. Det blir alltså "Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan" men "Ers nåd" (inledande versal). "Kunglig höghet" är en fast enhet i det här fallet och ska därför inte böjas, men tilltalar man flera kungligheter ska man pluralböja. Men "Hennes Kungliga Höghet" är nog vanligare och fungerar också.

8. Jag funderar lite på versalisering och det här med släktnamn innehållande bin, von, af, van och så vidare. Stämmer det att man inte ska använda initial versal även om de skulle råka hamna i början av en mening? Man använder ju inte alltid förnamnet, så det borde alltså bli: "bin Ladin är död.", "von Anka är den rikaste ankan i världen."

Släktnamnet De Geer är väl ett undantag och ska alltid skrivas med stort D. På engelska verkar dessa namn alltid stavas med stor bokstav.

Svar: Det stämmer att man enligt svenska skrivregler ska inleda meningen med liten bokstav när det första ordet är en namnpartikel, och även när det är en enhetsbeteckning som börjar med liten bokstav, t.ex. pH. För att vara tydlig är det därför säkrast att skriva om meningen så den inleds versalt. På engelska gäller inte den här regeln, där sätter man ut versal på namnpartiklar och enheter i början av en mening.

9. Begreppet "mindfulness" har ju spridit sig i Sverige som en annan farsot. Och alla klagar över att det inte finns något bra svenskt begrepp för ordet. "Medveten närvaro" är det alternativ man hör oftast. Men har ni något bättre förslag? Eller hur tycker ni man ska hantera ett ord som fått så många 'egna' konnotationer?

Svar: Ja, "mindfulness" är väldigt vanligt i Sverige, men "medveten närvaro" verkar vara rätt vanligt det också och är det alternativ som Språkrådet föreslår. Vi håller med och tycker att det fungerar bra. Det kan förstås vara svårt att försöka kämpa för att använda svenska begrepp när många vill använda det engelska, men i det här fallet är det svenska begreppet rätt vedertaget.

10. Jag undrar om ordet "empowerment" går att översätta till något mer upphetsande än t ex "självbestämmande" eller "egenmakt"?

Svar: Men kom igen, inte finns det något mer upphetsande ord än "egenmakt"? Det är dessutom tydligare än det engelska, eftersom det berättar precis vad det handlar om. Kort och rakt på sak - ljuvligt!

Skämt åsido. Att vi hellre använder otydliga engelska ord än tydliga svenska handlar om att de låter mer spännande - men samtidigt framstår man som lite opålitlig eftersom det lätt blir floskelaktigt. De svenska motsvarigheterna framstår som pålitliga - men en smula tråkiga, som du själv anser. Det här ligger nog i låneordens natur. Eftersom de inte är på vårt eget modersmål kan vi inte förstå dem lika djupt som våra egna ord, utan de får en spännande och exotisk klang. Men strunta i att svenska ord inte uppfattas som lika spännande utan kom ihåg att du framstår som mer pålitlig när du använder svenska ord!

11. När används generisk respektive generell? Eller vad är skillnaden på generisk och generell?

Svar: "Generisk" handlar alltid om ursprung, t.ex. generiska läkemedel eller generiska viner. Det är också en språkvetenskaplig term "generisk betydelse" som betyder att ett ord betecknar alla individer, t.ex. MAN är rätt trött på julmat nu. "Generell" betyder mer "allmän" eller "sammanfattande". Men jag håller med dig om att i vissa fall känns det hugget som stucket vilket man ska använda. I det språkvetenskapliga exemplet kunde man väl lika gärna säga att MAN används i GENERELL betydelse. Men så där är det ju med facktermer ... de ska alltid vara lite märkvärdiga :-).

12. Ska ordet nackabo stavas med stort eller litet n?

Svar: Nackabo är en sammansättning av orten Nacka och bestämningen bo, och ska därför stavas med stort N. Det är skillnad på konstruktioner som göteborgare - de är avledningar av ett huvudord, inte sammansättningar, och ska därför skrivas med liten bokstav.

Spännande seminariedag i Kulturhuset

2012-01-11T09:28:00.000+01:00

Det är väl ingen som har missat att vi har infört en årlig grammatikdag i Sverige. I år infaller dagen den 3 februari och vi passar på att anordna en superintressant seminariedag i Kulturhuset. Det fullständiga programmet ligger nu ute på Grammatikdagens webbplats. Om du känner att du behöver fräscha upp dina gamla skolkunskaper kan du delta i morgonpasset Grammatik för blåbär, som är till för dig som vill få det mest elementära. Det är dessutom helt kostnadsfritt.

En ny syndikerad multicurrency revolverande kreditfacilitet

2012-01-03T08:49:00.001+01:00

Corporate bullshit säger man ofta om luddigt, modeordstätt och rätt intetsägande företagsspråk. Knepet är att använda glassiga ord och gärna lite svengelska, så märker ingen att det man säger egentligen är helt betydelselöst. I sann årssummeringsanda har tidningen Privata affärer har samlat affärsvärldens bästa floskler 2011 och det är en härlig samling nonsenssnack som ger sken av att vara betydelsefull. Läsarna fick rösta fram årets floskel, och den är en pärla.

Syftet med den nya strategin är att uppnå maximalt värdeskapande genom högre tillväxt och lönsamhet och därigenom göra Sandvik till ett ännu mer attraktivt företag för kunder, medarbetare och aktieägare.

Det är ju bra att de utmärker sig mot sina konkurrenter, som givetvis inte vill ha ett attraktivt och lönsamt företag.

Vem vill bo i Sexträsk?

2012-01-02T11:42:00.002+01:00

Under julledigheten efterlyste SVT fula ortsnamn och fick en lång, lång lista från sina tittare. Faktum är att de fick skriva två artiklar på ämnet - läs artikel nummer 1 och artikel nummer 2! Ämnet fascinerar uppenbarligen, och det är inte konstigt. Namnet på orten där vi bor är givetvis personligt och det är klart att man vill bo på ett ställe med ett vackert namn. Så besvärligt då att det finns mängder av mindre vackra ortsnamn. En gång i tiden har ortsnamn som Sexdrega och Pungpinan varit helt normala, men när språket förändras och vi inte längre minns ursprungsbetydelsen låter det pinsamt.

Min favorit bland fula ortsnamn är Köttsjön i Jämtland. Det låter så otroligt och underbart jättekonstigt. Och underbart nog finns det en skiva som heter Live in Köttsjön. Smaka på den titeln! Jag har länge velat köpa skivan enbart för titelns skull, och det har konstigt nog inte blivit av än.

Fina ortsnamn då? Där gillar jag ortsnamn som har ett förled med svan. Som Svanö, Svannäs och Svanaby. Det måste vara för att de får mig att tänka på vackra, vita svanar som flyter runt i vattnet och ser harmoniska ut.

Finns det fler fula och fina ortsnamnsfavoriter bland våra läsare?

Det täcka och det otäcka könet

2011-12-28T17:16:00.003+01:00

Nu när det är lite lugnare på kontoret blir språknörderiet kanske lite mer ingående än vanligt. I dag på lunchen började vi fundera på uttrycket det täcka könet, som man i gammalt språkbruk kallade kvinnor. Är männen i så fall otäcka?

Vi slog i alla fall upp det i vår etymologiska ordbok som gav oss svaret: täck betyder vacker, eller möjligen angenäm. Så det täcka könet är alltså det vackra. Och det som är otäckt är alltså fult. Kul!

Förbrytarlingo

2011-12-21T14:07:00.005+01:00

Idag ramlade vi in på en rolig språkdiskussion på kontoret. Det handlar om kåksnack eller förbrytarspråk som det så högtidligt benämns i SAOB. Det började med ordet sjoxa som jag trodde betydde stjäla, men som enligt SAOB betyder sälja. Vi försökte hitta fler ord, och ur minnet fiskade jag gola för tjalla och plit för fängelsevakt. Men sedan blev det magert. Men google hjälpte mig att plocka fram knall. När man får knall från en anstalt får man omedelbar förflyttning utan förvarning och utan att få plocka ihop sina tillhörigheter. Pang in i transportbilen bara, och plupp ner på ett nytt ställe.

Jag kommer att tänka på Olle Josephsons språkkrönika i Svd häromdagen där han resonerar om hur nya språkskikt har blivit synliga med hjälp av bloggar och forum på internet. Men kåksnacket är fortfarande en sociolekt som inte är synlig på nätet. Jag vet inte om det gör något, men det blev svårt att hitta exempel till bloggen i alla fall.

Vi hade bilen stod ute hela natten

2011-12-19T12:59:00.005+01:00

I dagens språkspalt i Svenska Dagbladet skriver Olle Josephson som vanligt torrhumoristiskt, nyanserat och lagomdistanserat om språklig utveckling i moderna medier. Ett av hans exempel på nykomlingar i skriftspråket är att undvika presens particip, alltså istället för att säga vi hade bilen stående ute hela natten blir det vi hade bilen stod ute hela natten. När jag läste det kom jag ihåg en av mina första insikter när det gäller hur vi tror att vi talar och hur vi verkligen säger. Det var när samma Olle Josephson på en föreläsning på språkkonsultlinjen sa till gruppen att denna konstruktion var mycket vanlig i talat språk: Jag har ett glas vatten står på nattygsbordet. Det blev nästan lite upprorsstämning bland oss studenter och vi vred oss som maskar och invände att "nää, så säger man väl inte". Men efter bara någon vecka hade vi ändrat uppfattning allihop. Vi hade alla hört en eller flera personer använda likande konstruktioner. Vi behövde bara bli uppmärksammade på det.

Numera är jag ganska luttrad och väl medveten om att vi kan kläcka ur oss de konstigaste konstruktioner utan att någon egentligen lägger märke till det. Men precis som Olle J säger har de nu blivit till allmänt beskådande även i skrift. Det ska bli kul att se hur det påverkar vår uppfattning om rätt och fel i språket.

Testikelgrönsaken

2011-12-15T12:45:00.004+01:00

Imorse köpte jag ingredienser till en räksallad, och jag funderade på att ta en avocado men hoppade över det. När jag vid lunch satt och åt salladen läste jag i senaste Språktidningen att ordet avocado långt tillbaka kommer från det aztekiska språket nahuatl och betyder testikel. Just då, när jag satt och tuggade i mig salladen, kändes det skönt att jag hade valt bort avocadon.

Pluralformerna äro på väg bort

2011-12-14T17:44:00.000+01:00

I svenskan pluralböjde vi verben förr i tiden, det känner nog de flesta till. Förr i tiden i det här fallet är före 1950, ungefär. Och pluralformerna höll sig nog fast i talspråket ett tag till.

Men trots detta ser du nog pluralformer av verb titt som tätt utan att tänka på det. För visst känner du igen den här varningen:

Obehöriga äga ej tillträde

Märkligt nog lever ett väldigt gammaldags språk kvar i varningsskyltar och förbudsskyltar, trots att det är viktigt att vara tydlig och konkret när det gäller varningar. Det måste vara den myndiga stämman som lockar skribenterna. För visst känner man sig liten av ett överträdelse beivras, trots att det är helt obegripligt vem som är ivrig till överträdelser (eller vad menar de?), eller ett obehörig vistelse förbjuden (vad har ni emot verb?)?

Men imorse såg jag en skylt som gjorde mig så glad, så glad. Jag var nära att utbrista "Åh WOW, inget pluralverb!!" men behärskade mig eftersom jag nog hade framstått som en knäpp språknörd (och det är jag ju inte!). Så här stod det på skylten:

Obehöriga äger ej tillträde

Ja! Jag vet! Visst är det härligt att varningsskyltar äntligen kommit ikapp oss andra språkbrukare?

Ekonomispråket

2011-12-06T09:15:00.000+01:00

Förra veckan var jag på kurs i affärsekonomi. Det var lärorikt på alla sätt för en humanist som jag. Och kul! Naturligtvis kunde jag inte låta bli att göra några språkliga iakttagelser, bland annat dök ordet upplupen upp. Alla deltagare tyckte att det var ett konstigt ord. Men om man får veta att lupen kommer från ordet löpa i betydelsen täcka så blir det inte så konstigt: upplupen ränta eller upplupna kostnader - man täcker upp för ränta eller kostnader som ska komma. Ordet förekommer i andra stelnade konstruktioner till exempel mossbelupen koja eller imbelupen i snapsvisan Imbelupna glasen stå på högan fot.

Så skål för både kostnader och ränta och tack Hans Richter för en bra kurs.

I fel kultur säger en bild ingenting alls

2011-12-01T10:10:00.000+01:00

Just nu sitter det uppe reklamaffischer för tv-spelet Fifa12 där fotbollsspelaren Wayne Rooney står och håller i en dödsmördarsöt hundvalp men ändå ser besviken ut:

Wayne säger "All I want for Christmas is the ball" (ungefär "Det är bara bollen jag önskar mig i julklapp") och den svenska undertexten lyder "Byt ut mjuka paket, lutfisk och fula slipsar mot benhårda tacklingar, klacksparkar och supersnygga pytsar." Men varför står han då och håller i en söt vovve? Skulle den vara ett mjukt paket?

Jag såg affischen både en och två gånger innan jag förstod den, helt enkelt på grund av att den kulturella kontexten gick mig förbi här i novembermörka Stockholm. Sedan klickade det äntligen. Waynes valp syftar på den engelska motsvarigheten till sommarkatt; a puppy for Christmas. Bakgrunden är att välmenande föräldrar köper söta hundvalpar i julklapp till sina barn, som i vardagsjanuari inser att det är rätt jobbigt med en hund som måste passas och uppfostras. Då lämnar man helt enkelt bort valpen. Djurrättsgrupper brukar satsa hårt på marknadsföring mot julklappsvalpar i december. "Köp inte en valp till jul!" Att Wayne skulle lämna bort valpen på grund av att han hellre vill spela tv-spel är kanske inte poängen med den här bilden, snarare att han inte önskar sig den traditionella önskeklappen. Ge grabben ett tv-spel.

Men. Den här bilden funkar ju inte i Sverige. Här har vi inte för vana att ge bort valpar i julklapp, åtminstone inte så stor vana att det går att göra en sådan här annons av det. I Storbritannien förstår man den underliggande betydelsen direkt; här ser vi bara en söt hund. Det hade funkat betydligt bättre om Wayne stått och hållit i en trist julklappsslips eller stickad tröja. Det är inga önskeklappar likt hundvalpen i hans famn, men det är något som vi svenskar har kulturella ramar att förstå.

Julkalender med bevarat språk

2011-12-01T08:15:00.006+01:00

Årets julkalender Tjuvarnas jul har bra potential. Den doftar Dickens och godmodig spänning redan i första avsnittet. Och som språkkonsult kan jag inte låta bli att notera att manusförfattaren har tagit ut svängarna när det gäller språket. I vanliga fall brukar manusförfattare till barnprogram vara rädda för ovanliga ord, antagligen för att de inte vill stänga ute någon. Men det de missar då är att barn (och alla andra för den delen) faktiskt kan lära sig nya ord, bara nyheterna introduceras på ett bra sätt. Den här kalendern lär barnen (och alla andra för den delen) att införliva ord och uttryck som tagit sin början, giktbruten, bråda dagar, en skara ljusskygga figurer och näste. Roligt och stimulerande!

Man undrar ju om man har tänkt till

2011-11-24T11:35:00.000+01:00

Det ospecificerade pronomenet man är väldigt praktiskt att använda när man (titta bara) vill prata om saker som människor i allmänhet anser eller gör, eller när man inte känner till eller vill peka ut den som gör något. Ofta brukar också skribenten eller talaren inkludera sig själv i ett man, som jag gjorde alldeles nyss.

Men man är lite farligt att överanvända. Plötsligt kan det användas flera gånger i samma mening eller stycke men för olika grupper av människor, och det blir otydligt vilka människor som ingår i vilket man. I morse läste jag tidningen Metro när det här förvirrande citatet dök upp:

Man blir återigen lite bekymrad när man tillåter att det här arbetet får utföras ensam.

Först har vi ett man som är bekymrad över att misshandeln (som artikeln handlar om) har kunnat hända. Visst, fackförbundsombudsmannen som uttalade sig vill väl markera att väldigt många, åtminstone alla i facket, blir bekymrade. Men sedan har vi ett man som tillåter arbetsrutinen som lät misshandeln hända? Där blev jag tvungen att stanna och fundera över vad ombudsmannen egentligen menade.

Tio vanliga språkfel - nr 10

2011-11-24T09:02:00.000+01:00

"Det var den ödesstigra natten då blixten slog ner i Mattisborgen ..." Om du inte reagerade på den här meningen hör du till den ganska stora skara som begår språkfel nr 10. Eller jag kanske skulle säga den digra skara, för ödesdiger är nämligen det korrekta ordet. Diger är ett gammalt ord som betyder ungefär stor eller tjock och det är samma ord som finns i till exempel digerdöden och digna. Men ödesstiger är inte så tokigt tänkt, egentligen. Ödet eller det ödesmättade stegras ... det är också ödesdigert.

En hyllning till semikolonet

2011-11-21T15:16:00.002+01:00

Den trevliga Babelbloggen har gjort ett videoinlägg som hyllar semikolonet; en "sorgesång på grötrim". Det är precis lika bra och sorgset som det låter. Semikolonet är ett väldigt praktiskt litet skiljetecken, men det används knappt längre. Vad beror det på? frågar sig Babelbloggen.

Passa också på att läsa The Oatmeals underbara guide till att använda semikolon. Det är visserligen på engelska, men det är ändå roligt och lärorikt. Det var tack vare den och apostrofguiden som jag började älska The Oatmeal.

Missa inte grammatikdagen!

2011-11-14T17:16:00.004+01:00

I går var det pappornas dag och i dag är det internationella diabetesdagen. Vi firar även kanelbullens dag, råkostdagen och dyslexiveckan. Det är med andra ord på tiden att grammatiken får sin egen dag!

Nästa år firar vi grammatikdagen för första gången. Den 3 februari 2012 kommer det att finnas roliga aktiviteter på skolor, föreläsningar på Kulturhuset i Stockholm och en alldeles speciell grammatikbakelse. Håll dig uppdaterad genom att gilla Facebook-sidan!

Tjuvaktig Pica pica

2011-11-09T15:54:00.005+01:00

Facktermer är oftast det som faller på plats allra sist när det handlar om tillägnandet av andra språk, och vi lär oss hela livet nya ord även på modersmålet. Själv pratar jag franska hellre än bra och det märks när man har besök av en fransyska. Men man gör också vissa språkliga framsteg – sådana som uppkommer av att flera språk berikar varandra.

Vi sitter på Skinnarviksberget och blickar ut över ett Stockholm i solnedgångens höstfärger och en skata kommer seglande förbi. Min franska väninna utbrister: ”Une pie!” Aha, tänker jag, ytterligare ett ord på repertoaren. Min andra väninna som inte pratar franska säger till mig: ”Den heter väl Pica pica på latin, inte sant?” Jag instämmer, jo det tror jag att jag har hört. Jag försöker på franska förklara att man på svenska brukar säga att en skata är tjuvaktig, att den gillar glittrande saker och hon utbrister: ”Oui, elles piquent!” och skrattar. Piquer quelque chose – att sno, stjäla något.

Oavsett om orden har med varandra att göra eller inte verkar de ändå logiskt sammanlänkande. Det värmer språkhjärtat en aning – samtidigt som den sista timmans höstsol varsamt värmer fasaderna vid Norr Mälarstrand och vi betraktar dem under tystnad.

Inget fel här, inte

2011-11-08T09:40:00.003+01:00

OBS!!! Inget fel har inträffat. Okej?

Tio vanliga språkfel - nr 9

2011-11-08T09:10:00.005+01:00

Det är många som har svårt att hålla isär de och dem nu för tiden. Det är inte så konstigt för båda två uttalas ju dom i de allra flesta dialekter, så språkkänslan finns inte där riktigt. Förr i tiden var satslära ett viktigare ämne i skolorna och vi gamlingar fick rätt bra koll på vad som var subjekt och vad som var objekt i satserna. För det är nämligen det som är skillnaden - de är subjekt och dem är objekt. Det vanligaste språkfelet är att skribenterna använder de istället för dem, t.ex. Det här är en blogg för de som tycker att det är roligt med språk. Men ibland ser man skribenter som gör fel åt andra hållet, som det här anslaget i vår port på Carl- Gustaf Lindstedts gata: Mattorna som kommer att bytas ut är dem som ligger på bottenvåningen.

Om du tycker att det här är svårt kan du ta till ett knep: Prova att byta ut de eller dem mot du eller dig. Om du väljer du ska du använda subjektsformen de (två bokstäver för subjektet) och om du väljer dig ska du använda objektsformen dig (tre bokstäver för objektet). Lätt som en plätt! Visst är det kul med grammatik när man får logik i systemet?

Recept är också målgruppsanpassade (eller bara dåliga?)

2011-11-04T18:41:00.002+01:00

Jag som har skrivit det här inlägget är Malin Bornhöft, och jag går första terminen på den treåriga språkkonsultutbildningen på Stockholms universitet. Det här inlägget skriver jag i egenskap av auskultant på Språkkonsulterna, vilket betyder att jag har suttit på kontoret och frågat öronen om jobbet av de som jobbar där.

Jag brukar blogga om kakor, och därför läser och skriver jag också en del recept. Ett recept är på sätt och vis den enklaste sortens instruktion, just för att det är så tydligt kronologiskt. Eller, ska vara i alla fall. Det finns många olika varianter på hur recept är upplagda, till exempel när det gäller hur mycket som förväntas vara gjort innan själva beredningen börjar. För att exemplifiera det här använder jag ett recept på en väldigt god citronkladdkaka. Vilket av de båda recepten lättast att följa? Vem vänder de olika recepten sig till?

Exempel 1
2 ägg
2,5 dl strösocker
150 g smält smör
1 krm vaniljpulver
saft och zest från en citron
1,5 dl vetemjöl

Vispa ihop ägg och socker. Blanda ner smör, citron och vanilj i smeten. Häll i mjölet. Häll smeten i smörad springform och grädda i 150 grader i cirka 35 minuter. Servera med grädde.

Exempel 2
2 ägg
2,5 dl socker
150 g smör
1 krm vaniljpulver/1 tsk vaniljsocker
1 citron
1,5 dl vetemjöl

1. Sätt ugnen på 150 grader. Smöra en springform.
2. Vispa (för hand duger gott, om man vispar in för mycket luft blir den ju inte kladdig!) ägg och socker.
3. Riv skalet från en tvättad citron och pressa ur saften. Smält smöret. Blanda ner citronskal och -saft och vaniljpulver/socker och smöret i äggblandningen.
4. Vänd ner mjölet (ju mindre du arbetar in mjölet – jämför vänd med vispa – desto kletigare resultat) i smeten. Häll i formen och grädda i 35 minuter.
5. Låt svalna, ställ den sedan gärna i kylskåp. Pudra över florsocker och garnera bäst du vill. Servera med lättvispad grädde.

Beskrivningen i exempel 1 är klart kortare, vilket underlättar för den som är van i köket. Då läses receptet kanske bara en gång, och så förstår personen vad som ska göras. Exempel 2 kan ses som lite skräckinjagande med sin punktuppställning – fem steg för en kladdkaka?! Det förklarar å andra sidan vad de olika verben betyder (vispa och vänd). Det utgår inte heller från att smöret är smält, citronen pressad, och så vidare, vilket gör det receptet enklare för en nybörjare att förstå. Det är på så vis mer kronologiskt. Så nej, inte ens recept följer en tydlig mall, och det finns alltifrån övernitiskt pedagogiska till de som är omöjliga att följa.

En äkta språkpolis

2011-10-31T15:07:00.000+01:00

Många tror ofta att vi språknördar och språkarbetare är hårda språkpoliser som säger "nä, nä, nä" om man råkar uttala något fel. Det är lite frustrerande eftersom vi i själva verket ofta är språkliberala och bryr oss inte så mycket om att frusta irriterat över särskrivningar på pizzerian. Men vi får ibland telefonsamtal från irriterade medborgare som vill att vi verkligen ska vara poliser och agera mot butiksägare som använder språket fel i sin skyltning. Det är en intressant tanke, men vi kan förstås inte gå in i butiker som använder engelska lite för mycket och myndigt säga "och hur var det här då?", för det har vi inget stöd av i någon lag.

Förra veckan var det dock en medborgare som fick syn på en blivande skyltskandal och ingrep mot den. Vid Kortedala torg i Göteborg skulle en ny skylt upp, men Jon Zetterström som arbetar vid torget såg till sin fasa att Kortedala höll på att bli Kortedalla. GP skriver om händelsen. Jon sa till skyltarna att det höll på att bli helt fel, och de rättade genast till misstaget.

Ja just det, Jon Zetterström är inte vilken medborgare som helst utan råkar arbeta som polis. Det var med andra ord ett äkta språkpolisingripande som förhindrade skyltkatastrofen vid Kortedala torg. Men visst är det en bra påminnelse till oss alla att vi kan göra en viktig insats om vi råkar bevittna en pinsam felstavning som håller på att sättas upp! Man behöver inte vara polis för att göra en viktig språkpolisinsats.

Tio vanliga språkfel - nr 8

2011-10-31T09:34:00.001+01:00

Var eller vart - det är ett svårt val för många, och språkpoliserna får gåshud när de hör meningar som Vart har du varit? eller Vart har jag lagt mina glasögon? De flesta tar det säkra före det osäkra och säger var, eftersom det verkar få den minst ondgörande effekten hos språkpoliserna, och gör sig därmed skyldiga till ett ännu större fel: Var ska du åka på semestern? Men här kommer nyckeln så att du slipper göra fel i fortsättningen:

Var frågar efter plats, och svaret på frågan blir där.

Vart frågar efter riktning, och svaret på frågan blir dit.

Siv Strömqvist, som brukar skriva språkspalt i Svenska Dagbladet, har förresten precis gett ut en bok som heter Vart är vart på väg. Läs den om du är intresserad av språkriktighetsfrågor. Vi på Pratbubblor har ännu inte läst den, men vi återkommer med en recension längre fram.

Tio vanliga språkfel - nr 7

2011-10-28T11:32:00.002+02:00

Dess är ett svårhanterligt pronomen som avslöjar dig som du är en sådan som vill låta flott men inte riktigt behärskar konsten. Dess kan bara syfta på singulara substantiv så konstruktionen "Spanjorerna med dess tjurfäktningskultur" är helt bort i tok.

Om du är osäker kan du tänka att dess är genitivformerna dens eller dets som har dragits ihop till dess.

Vad är språkkunnighet?

2011-10-25T17:21:00.003+02:00

Jag som gästbloggar här heter Helena och har precis börjat utbildningen till språkkonsult på Stockholms universitet. Det som är mest slående med min utbildning är inte det fantastiska vi får lära oss, inte hur underbart det är att hamna i en klass med likasinnade – utan andra människors reaktioner när jag berättar vad jag studerar.

”Jaha, då får man börja passa sig för vad man skriver och säger till dig då!” eller ”Men vad bra, då kan jag äntligen fråga någon som vet: säger man dirischent eller diriggent? Jag och min sambo bråkar ständigt om det.” är vanliga reaktioner.

Det får mig att fundera över vad det egentligen innebär att vara språkkunnig. En av de mest språkkunniga personer jag har mött i mitt liv är inte lärare, inte professor i nordiska språk och jobbar inte ens med språk. Den här personen är programmerare. Så gott som dagligen yttrar han, till synes helt naturligt, små guldkorn som kan få vilken språknörd som helst att höra änglakörer sjunga.

Kräftskiva betecknar självklart musiken som spelas under inmundigandet av kräftor, efterpuck är synonymt med efterfest, starkpangare öl med hög alkoholhalt och det fantastiska ordet brallis har han på något mystiskt sätt införlivat i sitt ordförråd. (För de som ännu inte hunnit googla på detta ord kan jag berätta att det är gammal söderslang för ung tjej.) Pirra (med ett r som gränsar till j) kan i sin tur beteckna både en kärra, en pizza samt fungera som smeknamn på en kollega.

Som språkkonsult blir man expert på att hantera språket i olika sammanhang och kan också ge råd som handlar bland annat om språkriktighet. Men det är sådana som programmeraren som håller språket levande, och utan honom och alla dessa språkhjältar i vardagen skulle all glädje i att arbeta med språk försvinna.

Wordfeud får tydliga spelregler

2011-10-25T15:39:00.004+02:00

Alla Wordfeud-beroende svenskar jublar i dag: Wordfeud ska börja använda SAOL som ordlista! Många spelare har kritiserat den nuvarande ordlistan eftersom den tillåter böjningar av ord, inte bara grundformen vilket är en av reglerna i Alfapet. Dessutom använder många Alfapetspelare SAOL, så att ord som står i den inte godkänns av Wordfeud är naturligtvis djupt frustrerande. Det blir helt enkelt svårt att kunna veta vilka ord man som spelare får använda, och det är ju en grundläggande regel för ordspel.

Wordfeud är ett Alfapetliknande spel till Android- och Iphone-telefoner och har varit otroligt populärt de senaste månaderna. Man spelar mot andra Wordfeudare i realtid, vilket är den stora tjusningen enligt de som är beroende. Själv testade jag spelet men gav upp efter två veckor. Alfapet har aldrig varit min grej eftersom jag är hopplös på anagram, så jag tyckte bara att det var jättetråkigt. Det här Wordfeud-beroendet som alla pratar om förstår jag helt enkelt inte, och det är på sätt och vis skönt.

DN har skrivit en notis om SAOL-nyheten, som just nu är den näst största nyheten på webben. Nu vet vi vad DN:s journalister har för huvudsakligt fritidsintresse!

Ungdomsspråket är lite eljest

2011-10-24T10:27:00.004+02:00

Ungdomsspråk - då tänker väl de flesta på internetförkortningar, talspråkligt skriftspråk och slanguttryck. Ett slarvigt språk som utarmar vår vackra svenska, enligt många äldre. Men enligt forskaren Christina Ramberg finns det ett annat slags ungdomsspråk, och det är raka motsatsen till meningar av typen "tja, ska vi cs senare lr?" (hej, ska vi ses senare eller?). Hon har undersökt juristers språk, och det visar sig att när juridiska texter är krångliga och svårbegripliga är det ofta de unga som är boven. DN har skrivit en notis om undersökningen.

Ramberg har kommit fram till att de yngre juristerna oftare använder ett svårbegripligt fackspråk, med krånglig meningsbyggnad och ålderdomliga ord, som eljest och ehuru. Tidigare undersökningar av juridiskt språk har visat att det främst är meningsbyggnaden som gör att texterna upplevs som obegripliga, även om ålderdomliga ord givetvis spelar roll. Läs mer i den här artikeln (tyvärr inte tillgänglig på nätet).

Men hur kan det vara så här? Det är väl ungdomarna som har det modernaste språket, hur kan det komma sig att det är de som skriver allra krångligast? Det handlar helt enkelt om att juriststudenterna gräver ner nosen i texter fulla av ålderdomliga ord och meningar, och när de sedan släpps ut i arbetslivet har det krångliga språket blivit helt normalt för dem. De använder dessutom det nya språket för att förstärka sin yrkesidentitet. De erfarna juristerna har rutin som gör att de tryggt kan uttrycka sig begripligt utan att känna att de förminskar sin yrkesidentitet. Inte bara Ramberg konstaterar detta, utan även Ann Blückert i sin avhandling från 2010. Blückert menar också att lärarnas språkutlärning har stor betydelse. De blivande juristerna "får lära sig att juridisk svenska är ett nytt språk".

Utvecklingen går trots detta framåt, eftersom fler och fler inser vikten av att kommunicera på ett sätt som medborgarna förstår. Och snart kommer det dessutom en skrivguide för jurister som vill veta hur man uttrycker sig begripligt utan att förändra den juridiska betydelsen. Håll utkik här!

Tio vanliga språkfel - nr 6

2011-10-20T12:55:00.003+02:00

Skriver du omständligt eller omständigt? Det korrekta är egentligen omständlig, men faktum är att det är vanligare att göra fel än att göra rätt här. Det felaktiga omständigt ger 160 000 träffar på Google, medan det korrekta omständligt bara ger 71 000. Språkrådet och Svenska akademien hävdar förstås ordens olika ursprung - ständlig är ett gammalt lån från tyskans ständlich. Men jag är tveksam. Vi har ju fullständig och självständig så varför inte omständig? Kanske dags för språkvårdande instanser att rätta sig efter språkbrukarna?

Tio vanliga språkfel - nr 5

2011-10-20T09:35:00.000+02:00

Lika ord som har närliggande betydelser kan vara svåra att hålla isär. Särskilt när de har lite olika uppbyggnad. Två sådana ord är följdriktigt, när något är en naturlig följd av något annat, och följaktligen som har med följa att göra och betyder ungefär alltså. Det ena med ett D, det andra utan. Svårt, tycker jag och många andra.

Tio vanliga språkfel - nr 4

2011-10-18T09:08:00.003+02:00

I en omgång av språkkrysset för några år sedan frågade vi vilken som var den korrekta stavningen av följande:
a. originell
b. orginell
c. originel

Massor av kryssare valde felaktigt alternativ b, och flera hörde av sig och var lite upprörda när vi påstod att alternativ a var det korrekta. Vissa trodde till och med att båda orden existerar men har olika betydelse. Men det är alltså galet. Ordet stavas originell även om vi sällan uttalar det första i:et så tydligt.

Tio vanliga språkfel - nr 3

2011-10-15T16:53:00.004+02:00

Idag balanserar Pratbubblor lite på gränsen till oanständigt inlägg. Det är vårt vanliga språkfel nr 3 som handlar om ordet herdestund, som NE förklarar som "stund av intim samvaro mellan två älskande". Ett vanligt språkfel är att kalla det för hedersstund, och tamesjutton om jag inte föredrar det. Herdestund leder i alla fall mina tankarna vidare till en annan sorts intim samvaro än mellan två älskande. Men efter en hedersstund har de inblandade troligen hedern i behåll.

Dagens ord: paletå

2011-10-12T09:22:00.002+02:00

I går kväll låg jag och läste Kalle Anka-serier innan läggdags, och plötsligt dök det upp ett ord jag aldrig tidigare hört. Nej, det var inte läskeblask eller pengabinge eller något annat som är unikt för Ankeborgs universum, utan paletå. Jag var tvungen att googla innan jag kunde göra något annat.

En paletå är en sorts herröverrock som är längre än en jacka men kortare än en rock. Den har inget skärp och är lite insvängd. Herrmodesidor som Manolo och King har lite bättre koll än jag och tipsar om snygga paletåer. Det är med andra ord kanske inte så konstigt att jag aldrig stött på ordet paletå förut, och jag ska nu sluta fnissa åt Vem vill bli miljonär-killen som inte visste vad ett diadem är.

I vilket sammanhang paletån nämndes i Kalle Anka? När en programledare skulle presentera Joakim von Anka. Han bär som bekant ett rockliknande plagg, och nu vet vi att det är en paletå!

Tio vanliga språkfel - nr 2

2011-10-11T09:30:00.000+02:00

Ett av de allra vanligaste felskrivna orden är hårdra. Ja, du såg rätt! Det stavas hårdra, inte hårddra. Metaforen handlar alltså inte om att dra något hårt, utan om att dra resonemanget i håret alltför långtgående. Ett rejält tag i kalufsen!

Jag är lite tveksam till logiken i det här uttrycket och tycker egentligen att det är fiffigare att dra hårt. Och även Språkrådet medger att hårddra "har hävd". Så felet kanske inte är så fel, även om det är vanligt.

Tio vanliga språkfel - nr 1

2011-10-07T09:15:00.000+02:00

Fram till idag har jag, i likhet med många andra, trott att uttrycket lyder att något är fyllt till bredden. Fel, fel, fel! Det ursprungliga uttrycket lyder fyllt till brädden. Vad är då en brädd, kan man undra? Jo, det betyder faktiskt överkant. Inte världens vanligaste ord, men nu känns uttrycket än mer logiskt.

Tack Gunnar Persson i Umeå, för kunskapen.

Vad är en parisare egentligen?

2011-10-04T16:50:00.000+02:00

Här på kontoret har vi en riktigt het diskussion just nu. Hälften av oss menar att en parisare är en stekt stor korvskiva av falukorvstyp i hamburgerbröd, medan resten bestämt hävdar att det är fel och att en parisare är en stekt brödskiva med en pannbiff, stekt ägg, lök och kapris på. Jag hade aldrig ens hört talas om den senare varianten. Ingen vill erkänna sig slagen, och slutsatsen är väl egentligen att parisare betyder olika saker i olika delar av landet. Norrut - korvhamburgare, söderut - pannbiffsmacka.

Men språkkonsulter ger sig inte innan de tagit reda på hur det ligger till. Susanne tog helt enkelt och googlade saken, och så här diplomatiskt svarade Wikipedia:

Parisare har flera betydelser:
en person bosatt i Paris.
en maträtt med köttfärs, se Parisersmörgås.
en maträtt med korv, se Parisare (korv).
ett fikabröd, annan benämning för krämbulle.

Plötsligt har vi ännu ett parisiskt livsmedel att ta ställning till, och då har vi inte ens nämnt pariservåfflor. Man kan fråga sig varför Paris är så populärt i svenska maträttsnamn. Kanske för att den franska huvudstaden har ett lyxigt skimmer?

Nåväl. Åter till kontorsbråket. Uppenbarligen heter både korvhamburgaren och pannbiffsmackan parisare, så vi kan sluta bråka. Men varför heter de så?

Smörgåsen verkar kallas parisersmörgås av de flesta, och enligt Nationalencyklopedin är det bildat av staden Paris. Det äldsta belägget är från 1922. Men varför någon tog det namnet står det inte. Det lyxiga skimret kanske? På sidan 26 i den här webbpublicerade tidningen står allt om den "norrländska matklassikern" parisare, bland annat att den skapades i Umeå på 50-talet och att det sedan 2009 finns en Parisareakademi som nu samlar över 300 parisareälskare på Facebook. Maträtten parisare skapades av den stora korven Parisergrillare, och ordet pariserkorv har funnits i svenskan sedan 1890 enligt Svenska Akademiens ordbok.

Sök gärna på paris i ordboken. Det bara vimlar av ord med anknytning till staden, bland annat parisrött, parisklänning, parissmör och pariserstift. Enligt ordboken betecknar förledet paris vanligen "person, föremål eller företeelse som tillhör, härstammar från eller har avseende på Paris eller ngt som är av parisiskt snitt eller utseende o. d." Jag undrar om parisarna verkligen äter korv som liknar vår pariserkorv? Den glammiga franska huvudstaden är uppenbarligen en outtömlig inspirationskälla för oss i den kalla Norden.

Debatt om lättläst

2011-09-29T09:00:00.001+02:00

I det nyutkomna numret av Språktidningen har Marie Jenevall och jag en debattartikel som sågar majoriteten av den lättlästa samhällsinformation som finns på webbplatser och i broschyrer idag. Myndigheterna och kommunerna har inte tillräckligt med kunskap om olika läshinder för att kunna göra en mottagaranalys. Texterna försöker därmed nå både mottagare med begåvningsnedsättning och mottagare som bara har läsproblem. Det får till följd att texterna blir för urvattnade och informationsfattiga för att egentligen fungera för någon målgrupp. Och den lättlästa sidan blir bara ett alibi för myndigheten att fortsätta skriva krångligt på sina övriga sidor. "Vi har ju lättläst text för dem som tycker att det är svårt med den vanliga texten."

Med anledning av Europeiska dyslexiveckan som hålls under nästa vecka vill vi vrida upp debatten lite. Det finns säkert många åsikter om det här bland våra läsare? Och vad säger de som beställer och de som producerar de flesta av de här texterna? Kommentera här eller diskutera på Facebook.

Visst lönar det sig att gnälla

2011-09-23T15:58:00.004+02:00

På Plain 2011-konferensen i somras höll Martin Cutts ett väldigt roligt föredrag där han frågade sig om man som medborgare kan tjäna något på att påpeka t.ex. kommunens dåligt formulerade information. Lönar det sig att gnälla? Tänk, det gör det faktiskt! Om man är saklig, trevlig och envis kan man få företag och myndigheter att förstå hur dåligt de formulerat sig. Läs en (engelsk) artikel baserad på presentationen här.

En annan person som gnällt framgångsrikt är en passagerare som reste med flygbolaget Virgin för några år sedan. Hen blev väldigt upprörd över maten på en flygning och författade ett väldigt detaljerat brev till Richard Branson, Virgins ägare. Brevet innehöll personliga anekdoter, roliga formuleringar, uppriktig frustration ("ETT JÄVLA BROTT MOT MATLAGNINGEN") och besvikelse ("Jag gillar Virgins varumärke, det gör jag verkligen") samt bilder på den oätliga maten och den dåliga tv-skärmen. Men framför allt var det väldigt personligt. Passageraren vände sig direkt till ägaren av ett av världens största företag och tilltalade honom som "Richard" i hela brevet ("Titta på det här Richard, alltså titta på det"), som om de kände varandra sedan gammalt tillbaka. Företagets storlek till trots skulle ägaren ta ett personligt ansvar för den vidriga maten.

Richard Branson ringde faktiskt upp den här personen för att tacka henom för det "konstruktiva brevet, om än med glimten i ögat". Det hade nog inte brevskrivaren väntat sig, och hade brevet inte varit så speciellt hade hen nog bara fått ett artigt standardsvar från marknadsavdelningen. Men om personen fick någon ersättning för sin jobbiga upplevelse förtäljer inte historien. Antagligen inte med tanke på att Virgins kommunikationschef Paul Charles betonade att flygmaten hade vunnit priser och var väldigt populär på Indien-rutterna. Det är det klassiska, distanstagande och rätt dumma sättet som företag bemöter klagomål på - vänd på steken och försök få klagaren att se dum ut. "Det är ingen annan som har gnällt på det här, så det är minsann inte OSS det är fel på!"

Ordroligt II

2011-09-19T20:12:00.003+02:00

Rapport idag: "Att beställa från hela Systembolagets sortiment och få det hemkört ..." Idag är det visst ordvitsarnas dag.

Ordroligt

2011-09-19T19:55:00.001+02:00

Visst är det roligt med ordlekar? Jag gillar den här från Lidl. Fnissar varje gång jag ser den!

Published with Blogger-droid v1.7.4

Dagens ord: Ukulele

2011-09-14T14:20:00.003+02:00

En kompis ringde för att berätta att ukulele är ett fantastiskt bra ord att sätta in i samtal helt spontant. "Hur mår du?" "Ukulele!" Nå, det vet jag väl inte riktigt, men däremot började jag fundera över ordets ursprung och betydelse. Språknördshjärnan vaknade helt enkelt.

Ukulele är ett hawaiianskt ord och är en sammansättning av uku (loppa) och lele (hoppa eller hoppande). Det betyder alltså "hoppande loppa". Och den lilla gitarren ger ju ifrån sig ett hoppande ljud, så visst passar namnet riktigt bra?

Grattis Roald Dahl!

2011-09-13T13:47:00.004+02:00

En av mina absoluta favorit-författare, Roald Dahl, skulle ha fyllt 95 år i dag om han hade levt (han dog 1990). På hans officiella webbplats finns massor av tips på hur man kan fira Roald Dahl-dagen. Vad sägs om att vända ett av plaggen du bär ut-och-in? Eller att göra en smarrig persikosmoothie? Eller att boka biljetter till den nya West End-musikalen om Matilda?

Min lillasyster hade en gång ett födelsedagskalas med Roald Dahl-tema. Vi gjorde ätbara tapeter (vars fläckar aldrig gick att få bort från papperstapeterna), gjorde den ofattbart mäktiga Bruce Bogtrotter-tårtan och vi klädde ut oss till våra favorit-Roald Dahl-figurer. Jag tror att jag valde Matilda. Det är också utmärkta Roald Dahl-dagstips!

En egen liten uteplats

2011-09-13T07:25:00.004+02:00

I fikarummet häromdagen pratade vi om våra uteplatser och upptäckte att det det var svårt att hålla isär begreppen balkong, altan och terrass. Jag bor högst upp och har 6 kvadrat att gå ut på, min kollega har 14 kvadrat på tredje våningen och ytterligare en vän bor i villa och har en sådan där vacker utskjutande del ovanför förstukvisten. Men nu har vi rett ut begreppen:

Balkonger hänger på husets fasad och har skyddsräcke.
Altaner är en öppna utbyggnader som bärs upp av pelare eller ett underliggande tak.
Terrasser vilar på marken, men kan också vila på till exempel tak.

Så det är inte storleken som avgör.

Världens modernaste hockeylag

2011-09-07T13:54:00.003+02:00

Av en slump upptäckte jag i dag att ordet modern har sitt ursprung i latinets modernus som i sin tur kommer från det latinska ordet modo som betyder "precis nu". Modosupportern i mig blev jättelycklig av att se det! När någon säger något dumt om mitt lag kan jag ju briljera lite och säga att Modo minsann är världens modernaste lag eftersom själva ordet modern stammar ur ordet modo. Det ni, färjestadare!

Alltså ja, jag vet att namnet Modo egentligen är en sammanslagning av ortnamnen Mo och Domsjö och att Alfredshems IK 1963 fick namnet av den lokala fabriken Mo och Domsjö AB (MoDo) som var huvudsponsor men hur rolig är den etymologiska förklaringen då?

SAOL blir mobilapp

2011-09-06T09:53:00.003+02:00

Nyligen avslöjade Peter Englund på sin blogg att Svenska Akademiens ordlista släpps som app för smarta mobiler i november. Hurra! sa alla språknördar landet runt. Dessutom ska SAOL på nätet "totalrenoveras", men några fler detaljer än så vet vi inte än.

Långsamt, långsamt letar sig Svenska Akademien sig in i nutiden. En SAOL-app har varit efterfrågad länge. Äntligen!

Smaskens

2011-09-02T09:38:00.001+02:00

Jag strosade runt i en kinesisk matbutik igår och hittade denna vara. Jag köpte den inte.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Är du den nya Shakespeare?

2011-08-31T15:51:00.003+02:00

William Shakespeare dras alltid fram som måttstocken för fin engelska, trots att han verkade för 400 år sedan. När man pratar om att engelskan förfaller (och det gör ju alla äldre generationer i alla kulturer om sitt språk) är det alltid Shakespeare som är förebilden som alla ska följa. Lite som att vi borde skriva som Lasse Lucidor (1638-1674):

Skulle Jag sörja då wore Jag tokot,

Fast än thet ginge mig aldrig så slätt,

Lyckan min kan fulla synas gå krokot,

Wackta på Tijden hon lär full gå rätt;

All Werlden älskar Ju hwad som är brokot,

Mången mått liwa som eij äter skrätt.

Men du kanske vill skriva engelska precis som Shakespeare, eller rent av tror att du redan gör det? Testa! Oxford Dictionaries har verktyget för dig. Du matar helt enkelt in din text och låter databasen jämföra dina ord med Shakespeares samlade verk, och så får du en procentsats på hur shakespearisk din text är. Jag lät analysera en text jag precis översatt till engelska och den är 73 procent shakespearisk. "Feel free to start comparing yourself to a summer's day" tyckte testet. Tackar!

Konversation - gammalt ord med ny betydelse

2011-08-31T09:34:00.001+02:00

Det är intressant med ord som byter betydelse. För inte så länge sedan var konversera något man ägnade sig åt i de fina salongerna, det vill säga man småpratade. Innehållet i en konversation kunde aldrig vara kontroversiellt eller debatterande, då var det inte längre en konversation utan en diskussion. Konversationen var ofarlig och säkert lite underhållande.

Idag har konversation förts över till att betyda korrespondens (via e-post), diskussionstråd (via kommentarsfunktion) eller spridda skurar på Twitter. Jag kan inte låta bli att undra hur det blev så? För innehållet i dessa trådar och kommentarer är så gott som aldrig ofarligt, okontroversiellt eller underhållande. Kanske var det någon som blandade ihop orden korrespondens och diskussion och så blev det konversation, och när det väl hamnade i den svenska facebook-terminologin blev det befäst. Språket tar verkligen sina egna vägar.

Hänga är inte slang längre

2011-08-30T21:30:00.004+02:00

Om man går in på aftonbladet.se just nu möts man av rubriken "Hängde med knarkhuligan". Även om jag själv använder hänga i betydelsen umgås, hajar jag till lite. Jag är inte van att se ordet i tidningsjournalistik. Men nu behöver jag alltså inte känna mig krystat ungdomlig när jag slänger mig med hänga längre. För när ett ord som betecknats som slang eller ungdomsspråk börjar smyga sig in i tidningsjournalistik (om än kvällspress) är det ett säkert tecken på att det är på god väg att bli etablerat. Det är alltså dags att vänja sig vid att hänga i offentligheten.

Ord 10 vars ursprung du inte kände till: slalom

2011-08-26T10:16:00.005+02:00

Vi har kommit till den sista punkten i vår etymologiska uppräkning. Och jag tänkte att vi skulle titta på ett riktigt världsord. Ordet slalom finns inlånat i språk över hela världen - filippinska, azerbadzjanska, haitiska, kroatiska, vietnamesiska, bengali, portugisiska, makedonska, hindi, swahili... Det finns också på latin, vilket skulle kunna få dig att gissa att moderspråket är latinet. Men då skulle du gissa fel - slalom kommer från norskan!

Ordet kommer från en östnorsk dialekt och är en sammansättning av slad (sluttning) och låm (släpspår). Och det blir ju mycket riktigt släpspår i en sluttning när man åkt slalom.

Ett av de få språken som inte har lånat in ordet slalom är finskan. Där säger man hellre pujottelu och det är ju inte ens likt. Det verkar vara bildat av skidsportcentrumet Puijo i Kuopio eftersom man höll de första finska slalomtävlingarna där 1934 (med reservation för Googles översättning av finska Wikipedia).

Uppdatering 9 september 2011: En påläst läsare som kan finska har informerat oss om att ordet pujottelu inte är bildat av orten Puijo utan kommer från ett verb. Tack för förtydligandet!

Ord 9 vars ursprung du inte kände till: Mack

2011-08-25T15:49:00.004+02:00

När du tankade bilen sist stannade du säkert vid en mack och tankade. Men varifrån kommer egentligen ordet mack? Det känns lite anglosaxiskt, men på engelska heter det ju petrol station eller gas station. Inte i närheten av mack. Nej, mack är faktiskt en initialförkortning från Mathiasson Andersson Collin och Key. Dessa fyra svenska killar konstruerade nämligen mackmetern, som gjorde att det gick att mäta hur mycket bensin som pumpades upp. (Se också inlägget Tänkvärt om tankning från i somras.) Och så sålde man bensinen på bensinmacken.

Och eftersom jag har det här med dialektord i färskt minne kan jag inte låta bli att påpeka att mack används över hela landet och står med i Svenska Akademiens ordlista. Men i västra Sverige är det vanligt att man kallar det för tapp istället.

Ord 8 vars ursprung du inte kände till: frukost

2011-08-24T08:13:00.001+02:00

Ordet frukost leder ju ibland till förvirring mellan svenskar och danskar. För oss är det första målet mat för dagen, för danskarna är det målet mitt på dagen (medan morgonmålet kallas för morgenmad). Så hur kommer det sig att det blivit så här? Vem har egentligen rätt?

Ordet kommer ursprungligen från lågtyskans vrokost, en sammansättning av vro (tidig) och kost (måltid). På fornsvenska kallade vi måltiden för frokoster. Det betyder alltså en måltid man äter tidigt på dagen. Är det alltså vi som har rätt? Både ja och nej. Ordet användes ursprungligen inte om det allra första målet på dagen, utan om det man åt efter det första arbetspasset. Lunchrasten alltså. Men eftersom alla var extrema morgonmänniskor förr i tiden var det här vanligtvis vid 8-9-tiden, inte mitt på dagen. Med tiden har den här punkten skjutits fram (tack och lov) så till slut åt man frukost mitt på dagen.

Se där, även vi svenskar har kallat lunch för frukost. Men av någon anledning valde vi och norrmännen att återgå till ursprungsbetydelsen runt förra sekelskiftet, medan danskarna och många finlandssvenskar använder frukost i den "nya" betydelsen. Mikael Reuter har skrivit mer om det här!

På samma sätt som frukosten sköts framåt har också middagen förskjutits till kvällen och äts inte längre vid middag (mitt på dagen). Därför har vi och norskan lånat in lunch från engelskan för att kunna prata om måltiden mitt på dagen. Engelskan har i sin tur lånat ordet från spanskans lonja som betyder smörgås. Kanske är det därför som smörgåsar är den populäraste lunchmaten i både Norge och Storbritannien?

Ord 7 vars ursprung du inte kände till: sch eller hysch

2011-08-23T11:35:00.005+02:00

Som jag konstaterade i blogginlägget Ord 6 vars ursprung du inte kände till: I begynnelsen var ordet. Och före det var det nog alldeles tyst. Eller kanske hördes det ett litet sch.

Enligt Fredrik Lindström i boken Jordens smartaste ord, finns det ett enda ord som används i alla språk och betyder samma sak överallt på jorden och det är just det ord som betyder tyst, nämligen ordet (eller ljudet) sch (på svenska skriver man ofta hysch eller hyssj). Det uttalas dessutom med i stort sett samma sje-ljud i hela världen, den lite ljusare och tunnare varianten (som i riksspråkets fors). Och även till exempel skåningar och andra sydsvenskar eller finnar som inte har det här ljudet i sitt språk använder också sch i samma betydelse.

Men hur ska man förklara ursprunget? En del ord låter som de betyder (knastra eller hoa). Men sch låter väl knappast som tystnaden och hur ska man kunna härma den?

I samband med att Fredrik Lindströms dotter var liten testade han en så kallad hjärtljudskudde med ljud av en människas hjärtslag och blodomlopp, som skulle skapa samma trygga ljudbild för barnet som när det var i magen. Och när han hörde det susande ljudet förstod han hur gåtan med sch måste förklaras. Han menar att när vi människor hyschar är det detta susande ljud av vårt eget blodomlopp som vi har härmat, och härmar igen. I alla kulturer och i alla generationer. För att lugna och söva små barn. Och barnen i sin längtan till livmodern somnar sött.

En rolig och intressant teori, tycker jag, som också skulle förklara varför man känner sig så lugn och trygg av att höra havets brus eller vindens sus i trädkronorna.

Lite roligare än lorem ipsum

2011-08-22T16:56:00.000+02:00

När man sitter och meckar ihop en snygg sak som ska innehålla text man inte har än kan en platshållartext vara väldigt praktisk. Då går det att se hur broschyren eller webbsidan eller uppsatsen kommer att se ut när texten är skriven, och man kan testa t.ex. vilket typsnitt som skulle passa. Den vanligaste platshållartexten, och den som finns förinställd i Word och Indesign, är skriven i latin eftersom den liknar de vanligaste västerländska språken i utseende men ändå betyder precis ingenting för oss stackars obildade själar som inte har läst 180 poäng latin (dvs. i princip alla). Latinska nonsenstexter kallas ofta för lorem ipsum eftersom den vanligaste börjar med de orden.

Men om du använder platshållartext ofta och är less på latinskt nonsens finns det massor av roliga alternativ. Vad sägs om Samuel L Ipsum, som innehåller Samuel L Jackson-monologer i finaste Pulp Fiction-anda? Eller kanske Gangsta lorem ipsum - massor av låtsas-gangstasnack. Shiz ipsum dolor sit get down get down! Jag tycker att T'Lipsum är roligast. Någon Yorkshire-bo har skrivit ner en massa nonsens på den lokala dialekten, och försöker man läsa texten med Yorkshiredialekt låter det jättekul. Med varning för akut hunger kan du annars försöka dig på Bacon Ipsum - du får bara upp en massa, massa köttord. Men känner du dig bara cool och trendig kan du uttrycka det med hjälp av Hipster Ipsum. I din platshållartext får du bara amerikanska hipster-uttryck. En svensk version hade kanske varit "Ekologisk surdeg lattemocaccino longboard wordfeud, tofuvegan cupcakes twitterelit Ipad dumplings." Eller något sånt.

Hmm. Någon mer än jag som blev hungrig?

Ord 6 vars ursprung du inte kände till: ord

2011-08-22T10:49:00.003+02:00

Här pratar vi alltså om ords ursprung eller etymologi (etymologi är för övrigt bildat av grekiskans etymos som betyder verklig, sann, säker och grekiskans logos som betyder lära, sålunda "läran om ordens verkliga betydelse").

Men var kommer själva ordet ord ifrån? Det var ju liksom i begynnelsen, sägs det. Jo, via fornsvenskan (orđ) hittar vi gemensamt ursprung till inte bara vårt ord utan även engelskans word och tyskans Wort. Det finns också släktingar i andra indoeuropeiska språk, bland annat latinets verbum som i sin tur välsignat oss med ordet verb.

Svar på tal på arga lappar

2011-08-20T12:05:00.000+02:00

Det verkar lite roligare att stöta på arga lappar i USA än i Sverige. Chansen att någon lustigkurre ska ha satt dit en egen lapp som svar på tal är nämligen väldigt stor, att döma av bilderna på den här webbplatsen. Originallapparna behöver faktiskt inte ens vara arga - jag gillar särskilt lappen som bjuder in till att he sönder en snögubbe en timme efter att snögubbsbygget börjar. Jag blir nästan lite sugen på att börja leta upp arga lappar och starta en ny hobby...

Ord 5 vars ursprung du inte kände till: rubrik

2011-08-19T08:35:00.000+02:00

Här är lite spännande språkhistoria för oss som arbetar med texter. Rubrik kommer från latinets rubrica som betyder röd jord, rödkrita eller rödfärg. Det är en avledning av ruber som betyder röd och det är därmed besläktat med både rubin och röd. Men hur kom det att betyda överskrift?! Jo, rubriker i senromerska lagar var rödfärgare. Tadaaa. Etymologins vägar äro ibland outgrundliga, och ofta bär de till Rom.

Och du trodde att det var besvärligt att köra i Stockholm?

2011-08-18T15:56:00.003+02:00

En av lokaltidningarna i Jämtland har hittat ett par riktigt förvirrande vägskyltningar i länet. En sitter i Östersunds kommun och markerar att det är både 50 och 30 i hastighetsbegränsning på samma sträcka, och i Strömsund möts två enkelriktningar på ett väldigt märkligt sätt. I Östersund trodde trafikkontoret att någon hade vridit på en av skyltarna, och Strömsundskyltningen ser också ut att vara resultatet av någon som ville busa. Eller?

Ord 4 vars ursprung du inte kände till: oxe

2011-08-18T09:19:00.002+02:00

Ibland säger ord väldigt mycket om vår kultur. Oxe är ett sådant ord. Det är ett ord som man hittar i alla germanska språk och som kommer från det sanskritska ordet uksán. Som betyder "avlare, befruktare". I svenskan har oxe dock länge använts för kastrerade tjurar, som ju inte kan befrukta några kor. Outgrundlig är språkutvecklingen.

Ko då? Det är också gemensamt för de germanska språken och det är inte så mycket mer spännande än att det ursprungligen är ljudhärmande.

Detaljer är inte oviktiga

2011-08-17T11:07:00.002+02:00

När vi var ute på lunch igår gick vi förbi den här supersärskrivna skylten. Visst förstår man till slut vad de försöker säga, men det tar en stund att sätta ihop orden rätt i huvudet!

Published with Blogger-droid v1.7.4

Ord 3 vars ursprung du inte kände till: marionett

2011-08-17T08:05:00.001+02:00

I dag kikar jag närmare på ordet marionett, som är en liten docka man styr med hjälp av trådar så den ser levande ut. Pinocchio är den mest kända marionettdockan. Men visste du att ordet ursprungligen användes om små jungfru Maria-figurer?

Ordet har kommit till oss via franskans marionette. Det är i sin tur en ombildning av fornfranskans mariole, vilket betyder "liten figur" och stammar från namnet Marion vilket i sin tur är en variant av Marie. En marionett är alltså egentligen en liten figur som föreställer jungfru Maria. Snurrigt!

Ord 2 vars ursprung du inte kände till: fack

2011-08-16T15:50:00.001+02:00

På gymnasiet hade jag en gång ett grupparbete om fackföreningar, och jag minns just en del av grupparbetet otroligt väl. Vår lärare tittade förbi för att hjälpa oss, och jag hade suttit och funderat på var ordet fack kom från. Så jag frågade henne! "Men ordet fack, var kommer det ifrån? Alltså fack ... fackET ... fack!" och hela gruppen började förstås skratta hejdlöst. Det är ju rätt likt ett känt engelskt ord om man säger så. Läraren hade tyvärr inget bra svar.

Nåväl, nu tänkte jag äntligen reda ut vad det här olyckliga ordet har för ursprung. Det stammar från fack i betydelsen "avdelning i skåp eller ask", och har fått en överförd betydelse för avdelning inom exempelvis forskning, arbetsområde och yrkesgren. En fackförening är alltså en sammanslutning av arbetare i ett visst arbetsfack.

Till svenskan kom ordet från lågtyskan. Det betyder egentligen "sammanfogning" och är, ännu längre tillbaka, besläktat med kompakt. Och allra längst tillbaka finns det en indoeuropeisk stam, pag-, som också är släkt med ord som fager och foga. Det hade du kanske inte kunnat gissa! Om jag någonsin träffar den där läraren igen har jag nu ett väldigt detaljerat svar till henne.

Töntigt, Kulturfestivalen!

2011-08-16T08:37:00.003+02:00

När Kulturfestivalen går ut och marknadsför sina, i och för sig trevliga, aktiviteter använder de av någon outgrundlig anledning ordet "walks" istället för stadsvandring eller promenad. Det hade väl varit hyfsat okej om bestämningarna också hade varit på engelska men så långt kanske deras ordförråd inte sträckte sig. Nu heter vandringarna Blåljuswalk, Historisk walk, Grön walk och Litteraturwalk. Töntigt, töntigt, töntigt! Eller skulle jag säga gooftöntigt, lametöntigt eller nerdtöntigt?

10 ord vars ursprung du inte kände till

2011-08-15T13:13:00.003+02:00

Nu är alla på Språkkonsulterna tillbaka från semestern och det är dags att ta itu med höstens bestyr. Vi tänkte göra höststarten lite roligare genom att ha olika spännande teman här på bloggen - och vi tänkte börja med att berätta om 10 olika ord vars ursprung du kanske funderat över någon gång men som du inte skulle kunna gissa var de kommer ifrån. Ett nytt ord varje dag!

Första ordet är bigarrå. Det är samlingsnamnet för olika odlade sötkörsbär, och nog ett ord som de flesta hört. Men det har ett ganska otippat ursprung. Det kommer från det franska bigarreau som betyder samma sak, och visst har det svenska ordet en viss fransk schvung. Men ursprungsbetydelsen har inte mycket med de söta små körsbären att göra - verbet bigarrer som allt började med betyder "att göra fläckig".

Skillnaden mellan brittisk och amerikansk engelska

2011-08-12T08:38:00.003+02:00

Britter och amerikaner pratar i grunden samma språk, men det låter väldigt olika. För britter och amerikaner själva är skillnaden ibland enorm. Amerikaner tycker att britter låter som stela Oxfordprofessorer som använder lustiga ord medan britter tycker att amerikaner låter en smula ... skräniga. Jag har sällan sett en mer träffsäker illustration än den här av serietecknaren the Oatmeal.

Specialtypsnitt för dyslektiker och miljömedvetna

2011-08-10T16:35:00.003+02:00

Det finns kantiga typsnitt, det finns runda typsnitt, det finns spretiga typsnitt, det finns tokroliga typsnitt och det finns handstilsliknande typsnitt. Oavsett vad man har för smak kan man hitta ett typsnitt man tycker är snyggt. Men numera finns det inte bara snygga typsnitt, utan också typsnitt med olika specialfunktioner.

Vill du kanske spara på bläcket eller tonern i skrivaren, av ekonomiska eller miljömedvetna skäl (eller kanske båda), utan att välja ett typsnitt med för smala bokstäver? Då kan du använda Ecofont Vera Sans, ett typsnitt med små, små prickar i bokstäverna. Du sparar 25 % bläck eller toner utan att det påverkar läsbarheten. Genom att köpa hela mjukvarupaketet kan du använda vilket typsnitt du vill och ändå få de små bläcksparande hålen i bokstäverna. Smart!

Ett typsnitt som är ännu mer specialinriktat är Dyslexie. Det hörs nog på namnet att det är särskilt framtaget för dyslektiker. Första intrycket är att det är en snygg rund handstilsliknande stil som skulle passa bra i barnböcker (en lyckad Comic Sans, helt enkelt), men skaparna har tänkt på en massa små detaljer som underlättar läsningen för dyslektiker. T.ex. är nedre delen av bokstäverna fetare, så bokstäver som b och q inte förväxlas. Öppningen av bokstäver som e och c är större, så de ska bli lättare att skilja på. Och bokstäver som i och j skiljs åt genom att vippa den ena lite lätt. Twente universitet har undersökt typsnittet och kommit fram till att dyslektiker har lättare att läsa texter i Dyslexie, så flera skolor använder det. Här kan du se en presentationsfilm.

Svenska Akademien och konsten att berätta

2011-08-09T14:30:00.005+02:00

Jag läser på om Svenska Akademiens historia på webbplatsen www.svenskaakademien.se och det är oväntat rafflande läsning med tanke på att det är faktatext. Stundtals är det oerhört dramatiskt, sedan tänds hoppet och det blir återigen ljust och trevligt. Jag har hittat några favoritbitar som jag ville dela med mig av.

När det handlar om stadgarna kring ledamotskapet får i alla fall jag känslan av att det inte enbart är en stor ära att bli en av De Aderton. Hör bara: "Ledamotskapet skall vara på livstid. Stadgarna anger i princip bara två vägar ut ur Akademien: döden och uteslutning." Det blir oerhört dramatiskt med ord som skall, livstid, döden och uteslutning. Och det låter också som att alla som blir invalda vid något tillfälle ångrar sig och försöker hitta en utväg - men det är bara döden som kan befria dem från bördan.

Men se, när de första ledamöterna funnit sig tillrätta i sina stolar var det kanske inte så hemskt ändå? "De första åren, fram till Gustaf III:s död 1792, var en lycklig tid för Akademien. Kungen visade ett aktivt intresse för sin nyinrättade akademi och främjade den på flera sätt." Var det rent av så att kungen såg "sin akademi" som något med en egen själ; ett litet barn att vårda och ta hand om? Det låter nästan så eftersom det var den som hade en lycklig tid.

Den ständige sekreterare som suttit längst är Nils von Rosenstein, och mot slutet av sina 38 (!) år på posten hade hans "själsförmögenheter /.../ med åren avtagit, men han hade inte velat lämna ifrån sig sekreterarsysslan till någon annan." Själsförmögenheter, vilket otroligt vackert och målande ord! På Wikipedia står det bara att han var "både blind och senil på slutet." Inte alls lika poetiskt och förskönat.

Med rätt ton och val av ord kan historia bli riktigt spännande läsning!

Pow! Grammatikmannen slår till igen!

2011-08-08T11:23:00.003+02:00

Hur det står till med rättstavningen bland svenska graffitikonstnärer vet jag inte. Men i Storbritannien stavar de tydligen så illa att en medborgare har tagit saken i egna händer. Han slår till mot illa stavade och felaktigt interpunkterade graffititexter och rättar dem med en vit rättstavningspenna. Han kallar sig Grammar Man och uppfattar sig själv som en äkta superhjälte, i slängkappa och med ett stort utropstecken på bröstet.

I februari 2012 är det grammatikdagen i Sverige. Vem vet om det dyker upp en grammatiktant eller grammatikgubbe då?

Dialekter dialekter dialekter

2011-08-08T10:11:00.000+02:00

Om du har följt Pratbubblor i sommar har du kanske fått smak på det här med dialekter. Då kan du få mer av den varan i en riktig guldgruva med inspelade dialekter som lingvistiska institutionen på Göteborgs universitet ansvarar för: http://swedia.ling.gu.se/.

Det som blir påfallande är att dialekttalare från olika generationer talar olika utpräglat - de äldre kan vara näst intill begripliga för en utsocknes och de yngre är mycket mer utslätade. Lite orolig blir man ändå för att dialekterna ska försvinna.

Bara för att du är människa behöver du inte vara smart

2011-08-05T16:56:00.001+02:00

Små test för att bevisa mänsklig intelligens är vanliga i kommentarsfält och sådana ställen på internet. Man får oftast skriva in några otydliga bokstäver som en dator förutsätts inte kunna läsa, eller svara på en "enkel" räkneuppgift som 76 - 19 (för en humanist är räkneuppgifter sällan enkla). De här små testen ska hindra spambotar att slänga ut en massa skräp.

Matthew Baldwin skulle gärna se ett nytt slags Captcha-test: Ett som hindrar vissa människor att använda internet. Med det inbyggt i alla webbläsare skulle floden av grammatiskt usla och osammanhängande Youtube-kommentarer och bloggar minska dramatiskt. Så här tänker han sig att testet skulle se ut.

Extremt fragilt språk

2011-08-05T14:25:00.004+02:00

Fackspråk är fackspråk, men ibland är fackspråk mer jargong än väl definierade termer. Det ekonomiska språket ligger tätt i hälarna på det juridiska språket när det gäller fluff och jargong. Det är transparens på aktiemarknaden hit och operationell och strategisk flexibilitet dit. Idag rapporterar tidningarna och SVT om en dykning på stockholmsbörsen och analytikern Keith Bowman uttalar sig klokt enligt TT:

-De ekonomiska utsikterna stressar investerare i hög grad och sentimentet kommer troligen att förbli extremt fragilt.

Undrar om det är bra eller dåligt?

Tänkvärt om tankning

2011-08-03T13:33:00.001+02:00

När man tankar sin bil får man nästan alltid detta tänkvärda meddelande om kröningen. Finns det egentligen någon (utöver min man) som förstår vad det betyder?

Published with Blogger-droid v1.7.4

Att räkna på danska

2011-08-02T10:36:00.002+02:00

När jag var i Danmark för en månad sedan och försökte (utan framgång) att kommunicera på skandinaviska kommenterade jag att jag helt enkelt struntade i att lära mig danskarnas räknesystem. Det är ökänt obegripligt för oss svenskar.

Sån tur då att Ylva Byrman skrivit ihop en liten guide på SvD:s språkblogg! Nu ska jag väl lyckas lära mig vad halvfjers är och varför det heter som det gör. Det var bara synd att jag inte såg den tidigare.

Dubbla råd är inte alltid bra

2011-08-01T09:08:00.001+02:00

När jag var och semestershoppade hittade jag en jättesöt klänning som jag tänkte köpa. Men när jag tittade på tvättrådet blev jag så förvirrad och irriterad att jag bara struntade i det. Hur ska du ha det, liksom?

Published with Blogger-droid v1.6.8

Hit och dit

2011-07-31T11:05:00.001+02:00

Underliga felmeddelanden finns det gott om. Men visst blir man lite förvånad över logiken i hjärnor som skapar sådana här meningar.

Published with Blogger-droid v1.7.2

Du kan vara en fjås!

2011-07-29T17:00:00.004+02:00

Så här i hemvändartider i Jämtland (musikfestivalen Storsjöyran drog igång igår, så detta är den stora hemvändarveckan) hade jag nöjet att få äta middag med nästan hela mitt gamla mellanstadiegäng häromdagen.

Två av damerna hade med sig sina stockholmska pojkvänner, så vi började ganska snart prata om den lokala dialekten. En av pojkvännerna hade nämligen träffat stora delar av sin flickväns släkt - och han förstod knappt vad de sa. Riktigt förvirrad blev han när någon sa att han var en fjås, och han tyckte att alla skrattade åt det. Men lite blyg som han var som den enda utbölingen vågade han inte fråga vad det betydde, utan skrattade bara med samtidigt som han tänkte "vad menar de med det??". "De kallade mig för fjås!" sa han chockat när han skulle återberätta historien, som om de hade förolämpat honom.

Fjås betyder pojkvän på jamska. Så det fanns verkligen ingen anledning för pojkvännen att bli förolämpad av det.

Laj och laja

2011-07-29T12:29:00.003+02:00

Småländskan kanske inte är känd som någon vacker dialekt, men Småland är ett stort landskap som har en massa olika varianter och vissa av dem är riktigt vackra tycker jag. Häromdagen fick jag ett kul småländskt ord av Malin Englund i Värnamo: laj (= ful), t.ex. Det var ett riktigt lajt hus! Di där gubbarna var laja!

Då kom jag att tänka på stockholmskans laja som ju betyder leka. Lekfullt verb på stockholmska, fullt adjektiv på småländska. Det är kul med dialekter.

Sju sovare

2011-07-26T10:29:00.004+02:00

Först blev jag glad, och sedan förvirrad. Sjusovardagen, som infaller i morgon, är faktiskt inte en dag som man ska sova riktigt länge på (DN). Den som sover längre än till 07.00 (!) drabbas nämligen av det grymma ödet att vara trött och seg resten av året. Så det är nog säkrast att stiga upp med tuppen.

Att en sjusovare är en morgontrött person vet nog de flesta. Men var kommer ordet ifrån? Enligt SAOB härstammar det från en uråldrig myt om sju kristna män som flydde undan den romerska kejsaren Decius. De gömde sig i en grotta, där de somnade och sov i 200 år. Så illa ska det väl i alla fall inte gå för den som ligger och drar sig till framåt tiotiden i morgon?

En sjusovare är också en söt liten krabat av familjen sovmöss (NE) som ligger i dvala september till juni. Britterna brukade leta reda på de små sjusovarna och servera dem till middag, och arten heter därför edible dormouse på engelska.

Från början hänvisade man till "de sju sovarna" i svenskan, sedan till "sju sovare". Men det är länge sedan allt flöt ihop och blev ett sammansatt substantiv.

Västgötarna lärde engelsmännen att tjuvlyssna

2011-07-26T09:00:00.000+02:00

Vår dialektturné fortsätter och nu har vi varit och hälsat på släktingar i Hovatrakten i Västergötland. Där blir det mycket sche-ljud istället för s och många ord är samma som i värmländskan, t.ex. môe. Men Marie och Tony Englund kunde hjälpa oss med några specifika ord från trakten: lennet (= landet), kaffi (= kaffe) och så det spännande öfsadröp. Vad i all sin dar är det, undrar man? Jo, det är vanligt takdropp. Öfsen är nämligen takskägget och när det droppar därifrån blir det öfsadröp. Men det som är coolast med öfsadröp är att ordet har tagits upp av engelskan och faktiskt är ursprunget till ordet eavesdrop (= tjuvlyssna). Man står alltså under takskägget, i takdroppet, och lyssnar i smyg. Västgötarna har verkligen satt sin prägel på världen!

Guideade, orangea, fakead ... Usch vad krångligt

2011-07-21T11:19:00.002+02:00

Tänk vad krångligt det blir när man krånglar till det.

Published with Blogger-droid v1.7.2

Värst va vàrst de varst

2011-07-20T20:15:00.003+02:00

Så har Språkkonsulternas dialektbloggare varit i Hälsingland och lyssnat på språket. Jodå, här finns också gott om dialektala ord och former. Mina främsta hälsingländska källor Mats och Karin Guldbrand plockade fram både ordlistor och egna ord. Jag tyckte att det var kul med det lilla förstärkande eh som man sätter efter en fråga som inkluderar en negation, exempelvis

- Int' vill du ha lit' kaffe, eh?

Jag kommer att tänka på engelskan redundanta extrafråga do you i You don't want coffe, do you?

Ordet vàrst (= varmt) blir värsta tungvrickaren om man sätter det i konstruktionen som i rubriken och en grannyttja (= vacker men framför allt förmögen flicka) kan väl göra vilken man som helst förälskad.

Ordet bufföra (= åka till fäbodvallen med kreaturen) är väldigt specifikt och, om jag får gissa, inte så välanvänt längre. Det är typiskt för fackspråket att ord har en så snäv innebörd och tänker man rätt på saken är förstås bufföra ett fackord från en svunnen tid.

Du kan he den på bordet där borta

2011-07-18T10:11:00.004+02:00

Nu har vi varit några dagar på Höga kusten i Ångermanland. Där fick jag lära mig ett nytt verb som jag inte stött på tidigare: att he något. Det betyder ungefär ställa, placera, sätta eller kasta, kanske lite som engelskans put. Väldigt användbart, alltså! Man böjer det he, hedde, hett. Här är några autentiska exempel:

- He in bollen i mål! (Sätt in bollen i mål)

- Tidningen? Nä, den hedde jag bort i morse (Nej, den kastade jag i morse)

- Har du hett vasen här i fönstret? (Har du ställt vasen fönstret)

Det verkar som om he finns med ett bredare e-ljud i andra delar av norra Sverige, men vid Höga kusten tror jag att e-uttalet dominerar.

Ett stort tack till Karin och Krister Henriksson i Veda, både för he och för er fantastiska gästfrihet!

En annan frisk fläkt från Sundsvall-Härnösandstrakten är ordet frän. Om du är i trakterna kan du lugnt byta ut alla dina cool, kul, snygg och awesome mot frän, och du kommer genast att smälta in som en kameleont.

Tillägg 2011-07-20: Oj, vi har visst dokumenterat det användbara verbet tidigare i blogginlägget Visst har du hett på solkräm. Tack Ingrid för påpekandet!

Dom ä la goa

2011-07-14T10:00:00.003+02:00

Göteborgskan är förstås en väldokumenterad dialekt och jag kan nog inte komma med så många nyheter här på bloggen. De flesta av oss har hört tyken (=dryg) och knô (=trängas), och att göteborgarna envisas med att kasta in ett änna och ett la som allmän utfyllnad lite varstans i språket är ingen nyhet. Men när vi i veckan fick besök från Götet lyckades jag vaska fram ett par guldkorn som kanske inte är lika välkända. Eller vad sägs om svalen (=farstun) eller tjiligt (=tråkigt).

Under våra språkdiskussioner kom vi på en annan sak som är utmärkande för göteborgaren, nämligen förkärleken för ordvitsar. Och medan Stockholm så trendängsligt döper sin cykelservice till Stockholm City Bikes heter Götets service Styr och ställ. Man kan inte låta bli att älska dem för det.

Ântle litt' dalsländska ord

2011-07-11T10:00:00.002+02:00

På väg mot Dalsland, där mina svärföräldrar bor, frågade jag min man om han kände till något om den dalsländska dialekten. Svaret blev nekande och vi konstaterade båda två att vi inte ens var säkra på om det heter dalsländska eller dalslandsmål. Min mans släkt är huvudsakligen värmlänningar och de har därför inte så bra koll på dalslandstugget, men så småningom fick vi veta att det heter dalsländska och att den har ganska karakterisktiska i som ligger långt framme i munnen (ungefär som Viby-i). Men några typiska ord kunde ingen av dem komma på.

Till slut hittade jag den här ordlistan på passagen, men svärföräldrarna konstaterade att väldigt många av orden också skulle återfinnas i en lista med värmländska ord. Jag tycker i alla fall att Kjevhänt (vänsterhänt) och Lôttesgo (lynnig) förtjänas att lyftas fram här på bloggen som typiska dalsländska ord.

Jag är i ätinga så jag ringer sen

2011-07-10T15:19:00.007+02:00

När det gäller den värmländska dialekten har jag en outsinlig källa att ösa ifrån. Dels har vi fått tips på Facebook från Louise Grännsjö om tôlig (jobbig) och stönig (envis), och vi har ett blogginlägg från förra året om jålig. Och nu kan jag även presentera en grammatisk egenhet i denna västsvenska dialekt: en specialkonstruerad presensparticipform som markerar att en handling är pågående. Man lägger på ändelsen -inga till verbets huvuddel och bygger meningen med hjälpverbet vara:

Jag är i ätinga (jag håller på och äter)

Han var i bygginga (han håller på och bygger)

Hon är i tvättinga etc.

Visst är det både fiffigt och användbart!

När jag ändå är i farten och pratar om värmländskan vill jag introducera en konkurrent på starkt ingående till Wazz'up, som på sjungande värmländska uttalas Hônt ärä vôlô.

Internskämtet som blixtsnabbt blev Twitters största snackis

2011-07-08T10:54:00.004+02:00

"Flickjox: Det nya efter epost"

I tisdags började Twittersverige viska om ett helt nytt socialt medium - Flickjox. Några få pratade om hur kul det var och att man tyvärr behövde bli inbjuden av någon som redan var medlem om man ville vara med. Mer än så sa de inte. Ingenting om vad Flickjox egentligen är eller vad man som medlem ska göra där. Men mängder av andra twittrare blev ändå jättejättenyfikna. De bad om inbjudningar, frågade vad det handlade om, och bad återigen om inbjudningar. Ingen ville missa nästa stora grej. Men ingen svarade på frågan om vad Flickjox var för en slags sida, och den eftertraktade invite-länken som ändå skickades runt ledde bara till den här sidan.

"Flickjox är första gången jag på riktigt kan säga att jag ser elitism på Twitter"

Till slut surnade några till och började muttra om att det var mer uppenbart än någonsin att den i deras ögon självutnämnda Twittereliten jobbade exkluderande. Att hemlighetsmakeriet runt Flickjox handlade om att utestänga människor. Att det, som Micke Kazarnowicz summerar i efterhand, blev ett "vi" och ett "ni". Vi som vet och ni som vill vara med, men ni är inte en del av den coola klicken så vi tänker inte ens förklara. Läs också Anna Raftsjös tankar från när Flickjox var på alla twittrares tangentbord.

"Det slutade vara internt rätt snabbt"

Men det visade sig vara ett internskämt som, ojsan hoppsan, blev en TT (trending topic, mest diskuterade ämne på Twitter) på 48 timmar och som skapade extrem ängslighet i Twittersverige. Faktum är att det var precis därför Flickjox gick från internjargong till veckans största snackis; ängsligheten i att vara sist med det senaste. Man vill vara med där det händer. Man vill kunna berätta för alla avundsjuka att "jorusatt, jag har använt Flickjox i en vecka nu och det är hur bra som helst. Nä tyvärr, jag har inga invites kvar..." Att man är en av de utvalda. Det finns precis samma känsla i snacket kring Google+. Ingen vet riktigt vad det är, men alla vill ändå få en inbjudan. För ingen vill vara sist. Det finns redan spam med falska länkar till vad som ska vara en registreringssida för Google+, men som bara leder till shoppingsidor för Viagra.

"Svenska Twitter är delat i tu"

Flera twittrare som bloggar har sammanfattat Flickjox-fenomenet. Jack Werner som citeras i rubriken tycker att det är synd att så många tog illa upp, för Flickjox hade kunnat leva kvar som en symbol för önskan att vara först med det nyaste. Antagligen kommer många ändå att använda det så. Anna Raftsjö samlade ihop olika twittringar som visar ängsligheten hos de som inte förstod. Nikke Lindqvist, en av Flickjox-grundarna, sammanfattar bra hur Flickjox blottlägger ängsligheten i att inte vara först med det senaste, och att diskussioner om sociala medier oftare handlar om mediet som sådant än vad man faktiskt ska använda det till. För de som bad om invites till Flickjox brydde sig inte så mycket om vad det faktiskt var och vad det skulle vara bra för - det viktigaste för dem var att vara bland de kanske 20 första som hade testat det nya. Micke Kazarnowicz' inlägg förklarar också hur Flickjox snabbt råkade bli ett elakt skämt utan att det egentligen var någons fel.

"En fullkomlig lavin av material för vilken antropolog som helst bor i den där taggen"

Flickjox-fenomenet blev, helt omedvetet, ett socialt experiment som visar hur vi ser på sociala medier år 2011. Det spelar ingen roll att halva befolkningen redan facebookar och att SJ har en fungerande kundtjänst på Twitter - vi undrar hela tiden vad Nästa Stora Grej kommer att vara utan att fråga oss vad vi ska göra med det. Många är fortfarande osäkra på hur de ska använda de befintliga populära medierna. Och vi vill så gärna vara först med det nya att vi utan frågor klickar på en länk som påstås leda till Nästa Stora Grej trots att vi faktiskt inte ens hört talas om den tidigare.

Morgonkaffe på ballen

2011-07-07T10:41:00.004+02:00

För mig och min omgivning har balle alltid varit slang för manliga genitalier. Men när en av mina vänner flyttade till Skåne upptäckte hon att det betyder något annat där - rumpa. Hon blev förstås chockad och förbryllad när tjejer som halkade omkull sa att de fick ont i ballen. Där hon kom från kunde inte tjejer ha balle!

För ett tag sedan upptäckte jag en helt annan betydelse av balle. Det är helt enkelt en kortform av balkong. Jag tror inte att det är dialektalt utan bara skämtsam ungdomsslang. Men gissa om jag hajade till första gången jag såg statusuppdateringen Morgonkaffe och cigg på ballen! på Facebook...

En omöjlig anti-spambot-uppgift

2011-07-06T15:47:00.001+02:00

Ni vet sådana där ordpussel man får fylla i för att bekräfta att man är en människa och inte en spambot? Facebook gav mig precis den här uppgiften att lösa. Jag gav upp direkt.

Just nu: Debatt om löpsedelsspråket

2011-07-06T11:03:00.002+02:00

Undrar du hur kvällstidningarna arbetar när de kommer på löpsedelsord som snösmocka och nakenchock? Just nu diskuteras detta i Almedalen och det sänds på Aftonbladets webbplats. Det går att diskutera sändningen i ett debattforum på webbplatsen.

Danska - som ett helt annat språk

2011-07-04T13:25:00.003+02:00

Jag var på Roskildefestivalen i Danmark över helgen och hade på förhand bestämt mig för att jag skulle försöka kommunicera med våra sydliga grannar på skandinaviska. Svenska och danska är ju så pass lika att det skulle vara onödigt, rent av oartigt, att behöva använda ett tredje språk i Danmark, tänkte jag optimistiskt. Ha! Dubbel-ha! De kanske var lika en gång i tiden, men när jag försökte prata med danskar verkade de svälja de flesta orden och dra ihop resten, och krydda det hela med att inte artikulera alls. Så här kunde det låta när jag försökte ställa en enkel fråga till en hjälpsam volontär:

Jag: Finns det några tältplatser här?

Dansk kille: (säger något obegripligt på snabb danska)

Jag: Va?

Dansk kille: (upprepar det obegripliga i samma hastighet)

Jag: (tänker efter men förstår fortfarande ingenting) Va?

Dansk kille: (upprepar precis samma harang en gång till)

Jag: Långsammare tack!

Dansk kille: (ger upp och börjar prata engelska)

Mina samtal fungerade ofta så här. Jag försökte förtvivlat förstå det grötiga svaret men till slut började dansken prata engelska i stället. Ja, till och med när jag faktiskt förstod vad samtalspartnern sa och vi hade ett fungerande samtal kunde de ändå byta språk till engelska. Andra gånger insåg jag i efterhand att jag nog helt missförstått vad någon sagt till mig, och säkert framstått som lite konstig. Vad nu det heter på danska. I morse lyckades jag i alla fall föra ett helt (begripligt) samtal på skandinaviska med taxichaffören. Han hjälpte till genom att räkna ihop våra pengar på svenska, tack och lov! Halvfems? Nej. Försök inte ens. Det går inte. En dag kanske jag lär mig det danska räknesystemet, men inför den här helgen hade jag helt enkelt inte tid.

Så på det stora hela erkänner jag mig besegrad av danskan. Den är helt enkelt ett annat språk och det krävs stort tålamod från både mig och den som pratar danska för att vi ska kunna prata skandinaviska. Det var faktiskt väldigt skönt att kunna effektivisera kommunikationen med hjälp av engelskan, så vi snabbt kunde gå rakt på sak utan att ta "jomen jag ska visst förstå vad du säger, jag SKA, vänta lite bara"-omvägar. Men det känns lite surt att inte ha lyckats bättre med mitt mål.

Gnaget e laget

2011-07-03T20:05:00.006+02:00

Hos Språkkonsulterna är vi kanske inte så fotbollsintresserade (ja, förutom Ingrid som är ett riktigt fan), men i gengäld är vi språkintresserade. Detta ledde till en diskussion om varför AIK kallas för Gnaget. Flera av oss gissade att det låg nära till hands eftersom det rimmar på "laget". Lätt att göra ramsor, alltså.

Men enligt AIK:s egen webbplats finns det ingen som riktigt vet hur smeknamnet har uppstått. En teori är att laget spelade i råttfärgade tröjor på 1920-talet, men personligen tycker jag inte att det låter troligt att det skulle ge ett sådant genomslag. En annan teori är att AIK skulle ha gnagt till sig poäng för poäng och lyckats hålla sig kvar i Allsvenskan på det sättet. Med tanke på att medieutbudet inte var så stort för 100 år sedan är det väl inte otänkbart att en kreativ reporter uttryckte det ungefär så, och så fick orden vingar och spred sig och blev kvar.

Jonna inte utan kruka i Stockholm

2011-07-01T10:00:00.000+02:00

I väntan på att mina kolleger från Sveriges norra delar ska vakna och bjuda på lite sköna norrlandsdialekter kommer här ett äkta stockholmsord: jonna som betyder cykla. Riktigt utpräglad stockholmska är inte så vanligt längre och de dialektala orden dör eller får spridning till rikssvenskan. Men det är inte helt otänkbart att höra den här meningen uttalas i 08-området: När de e så här varmt tar jag jonnen till kneget.

Läs också mitt försvarstal till stockholmskan här på Pratbubblor.

Nyter

2011-06-30T19:30:00.000+02:00

Idag är det dags för ett ord ur den blekingska dialekten. Själv bodde jag några barndomsår i Lyckeby utanför Karlskrona och där sa vi ofta "Jag nyter inte prata med honom" (eller kanske lät det mera som "Ja nyter ente prata mä han"). När något är nytigt på blekingska är det pinsamt. Och att inte nyta är alltså att inte våga på grund av att det är pinsamt. Lite ologiskt kanske, men språket tar ju sina egna vägar ibland.

Dialektord på bloggen i sommar

2011-06-29T19:26:00.003+02:00

Nu är det inte långt kvar tills Sverige stänger och går på semester. Svenskarna flyr sin ordinarie bostadsort och åker ut i landet och besöker nya platser. Som sommaraktivitet tänkte jag publicera roliga och intressanta dialektord här på Pratbubblor.

Först ut är ordet Fnaska som på östgötska kan betyda Skräpa ner. Varning för missförstånd i användningen "Jag har sett att du brukar fnaska på Storgatan"!

Raljera rätt

2011-06-28T17:17:00.004+02:00

Ibland smittar ett ord väldigt fort. I dag har jag varit på kurs och kursledaren använde ordet "raljera" påfallande ofta. Att raljera är att kombinera ironi med skämtsamhet och respektlöshet. Det dröjde inte länge förrän två av kursdeltagarna också fick in ett "raljera" i sina kommentarer, smittade av den som var auktoriteten i rummet just då.

Problemet var att kursledaren använde ordet felaktigt istället för "hårdra" eller om han möjligen menade "generalisera":

- Om en ung person inte kan utvecklas på jobbet, slutar han. Nu raljerar jag men ...

Konstigt nog trillade de båda deltagarna dit på samma felaktiga användning. Eller är det kanske en trend?

Räven överraskade isen

2011-06-27T09:28:00.004+02:00

De flesta av oss har väl dansat runt midsommarstången till "Räven raskar över isen" under midsommarhelgen. Vi blev nyfikna på vad "raskar" kommer ifrån och om det verkligen är samma raska som finns i överraska. I vår etymologiska ordbok får vi svaret:

Raska som verb finns i två betydelser:
1. Skrapa, rafsa - troligen med ursprung i det ljudliknande "rassla"
2. Lufsa, lunka, traska

Det som räven i visan ägnar sig åt är att lufsa, alltså. Men så småningom har ordet raska kommit att påverkas av adjektivet rask (=snabb och kvick) som kommer från tyskan och är samma rask som finns i överraska. Överraska är förresten militärspråk och betyder "genom hastiga rörelser överfalla fienden".

Så nu har du något att berätta nästa gång du dansar ringdans.