Gödselpinne, någon?

I vår globaliserade värld måste företag marknadsföra sina produkter över hela världen. Men det går inte, som många kanske tror, att bara översätta sin reklamkampanj till ett annat språk. Kommunikation handlar inte bara om språk utan även om kulturella koder och förutsättningar.

Här kan du läsa om 13 reklamkampanjer och produkter som blivit helt felöversatta, eller inte alls anpassade till sin nya miljö. Som locktången Mist Stick. Den sålde väldigt dåligt i Tyskland eftersom mist är slang för gödsel. Och ett kycklingföretag försökte översätta sin slogan "It takes a tough man to make a tender chicken" till spanska - "det krävs en upphetsad man för att göra en kärleksfull kyckling" blev betydelsen. Nja. Min favorit är nog barnmatsföretaget som behöll sin logotyp när de bestämde sig för att satsa på den afrikanska marknaden. De insåg inte att många lokala matproducenter beskrev förpackningars innehåll med hjälp av bilder, eftersom många afrikaner inte kunde läsa. Men tänk! Det här sista misstaget är faktiskt ingenting annat än en myt.

Mobila nyord

I vårt blogginlägg från den 9 mars berättade vi om det tjeckiska ordet prozvonit, som betyder att ringa upp en mobiltelefon och lägga på efter en signal så mottagaren måste ringa upp. Vi fick flera kommentarer om att man på svenska kan använda ordet snålringa för den här företeelsen. Kul, tyckte vi eftersom vi gillar nya och användbara ord.

Vid morgonfikat pratade vi om ett par andra konstruktioner som är förknippade med mobiltelefoner. Det ena är fickringa som är det som händer när telefonen ringer upp någon i telefonboken eller det senast ringda numret av misstag, bara för att en knapp tryckts in medan telefonen ligger i fickan.

Det andra är fantomringning. För precis som man kan ha fantomsmärtor i en amputerad kroppsdel kan man känna att det ideligen surrar i byxfickan fastän man har glömt mobilen hemma.

Det vore kul att få fler tips om nyord som har kommit i mobiltelefonins kölvatten. Tipsa oss gärna!

Hur många ord för mustasch kan du?

Det var många som gillade inlägget om oöversättliga ord för ett par veckor sedan. Fick du inte nog av märkliga, roliga och knasiga ord på andra språk? Då har jag ett boktips. Förra året hittade jag boken Tingo på bokrean, och den är fullproppad med just konstiga ord på andra språk. Eller snarare ord med extremt exakt betydelse. På persiska kan man till exempel säga att någon ser vacker ut efter att ha drabbats av sjukdom (mahj), på nederländska kan man promenera i blåsväder bara för skojs skull (uitwaaien) och på albanska har man 27 olika ord för mustasch. Sådana här precisa ord är inte bara roande för oss som absolut inte kan översätta dem till vårt eget språk, utan de berättar också en hel del om kulturen hos människorna som talar språket. På albanska är det uppenbarligen viktigt att kunna beskriva en mustasch på 27 olika sätt! Och här i Sverige, ja här är det viktigt att kunna ta en kopp kaffe eller te eller kanske ett glas saft och kanske en dammsugare eller macka och sätta sig och göra ingenting särskilt med goda vänner en lång stund - att fika, alltså.

Oj, nu blev det fel

I bland när man som användare surfar runt på webben händer det att man klickar på en länk som av någon anledning inte fungerar. Då får man upp error-sidan 404 och ett kort meddelande om att länken är fel. Oftast är den här sidan vit, tom och tråkig, och ger inte användaren någonting. Det användaren sökte var ju information, och den enda informationen som kommer upp är att informationen inte finns! Just bristen på information och vägledning skapar bara ännu mer frustration.

En trist och informationsfattig 404-sida behöver man som webbdesigner absolut inte skapa. Det går att designa en snygg, rolig, trevlig och hjälpsam 404-sida till sin webbplats och det finns massor av exempel där ute. Webbdesignsajten Resources har samlat flera bra exempel på snyggt gjorda 404-sidor. Smashing Magazine ger massor av olika exempel på hur man kan hjälpa användaren att navigera vidare från 404-sidan. De bad också sina läsare att designa egna 404-sidor, och här är de bästa förslagen. Varför bara säga error när man kan berätta vad som är fel med hjälp av en vacker dikt? Om du bygger webbplats kan du alltså hitta massor av rolig inspiration på de här sidorna. För oss andra är det kul att se kreativa och trevliga lösningar på att kommunicera med användaren i en jobbig situation!

Tillägg kl 14 (HEH): Och ha alltid felmeddelandets tre komponenter i åtanke:

1. Berätta vad som har gått fel.

2. Berätta vad besökaren kan göra istället.

3. Hjälp besökaren vidare med en länk.

Sushi-band

Min kompis myntade nyligen uttrycket sushi-band - ett uttryck som jag känner att jag har saknat i nästan hela mitt liv, eller i alla fall sedan jag började lyssna på Bob hund någon gång på 90-talet. Ett sushi-band är ett band som man har ganska svårt för de första tre-fyra gångerna man hör dem, men som sedan blir ett av ens favoritband. Precis som med sushi som man måste provsmaka några gånger innan man fattar hur fantastiskt smarrigt det är.

Tankini

Man lär sig nya ord i stort sett dagligen hela livet. I dag såg jag ordet tankini för första gången. Som tur var fanns det en bild så jag behövde inte fundera länge på vad ordet betyder. Det är alltså en tvådelad baddräkt, men istället för en liten bh upptill har man en topp som döljer även magen. Fiffigt om man vill gömma valkar eller skydda gravidmagen.

Till min förvåning hittade jag ett inlägg redan från 2008 som diskuterade tankini, det har alltså funnits ett tag. Vad jag inte kan klura ut däremot var förleden "tank" kommer ifrån? Någon?

Uppdatering 18 mars: Tack Sara för länken till Wiki Answers. Där fick vi den intressanta upplysningen att tankinin i själva verket kom före tanktoppen. A tank suit var alltså en baddräkt som kom på 1920-talet (vi gissar att den ersatte den pyjamasliknande ovarallen) som var en dräkt med axelband som användes när man badade i en swimming tank. Om vi har fattat rätt var det den första baddräkten som vi uppfattar den idag.

Och du trodde att lagom var oöversättligt?

En rätt spridd myt är att det svenska ordet lagom är helt oöversättligt, att det bara är här i mellanmjölkens land vi behöver prata om att något är lagom. Nej, så är det ju inte riktigt. Läs den här bra Wikipedia-artikeln om lagom.

Däremot finns det mängder av ord på andra språk som är helt, helt oöversättliga. Resesajten Matador Abroad har listat 20 ord som inte går att översätta till engelska, och många av dem går inte heller att översätta till svenska. Vad sägs om tjeckiska prozvonit, att ringa upp en mobiltelefon och lägga på efter en signal så mottagaren måste ringa upp (och själv alltså spara pengar)? Eller brasilianskportugisiska cafuné, att kärleksfullt dra fingrarna genom någons hår? Skulle du, när du introducerar en person, tveka lätt eftersom du glömt bort namnet, då tartlar du enligt skottarna (tartle). Och skulle den personen sedan säga ett skämt som var så trist och så uselt framfört att du inte kan låta bli att skratta, då skulle indoneserna säga att skämtet var ett jayus. Några motsvarigheter till de här orden har vi inte på svenska (såvitt jag vet). Tyskans Schadenfreude däremot, det är ju skadeglädje på ren svenska.

Dagens ord: drottningbrott

I dag åtalas ett gäng Greenpeace-aktivister för drottningbrott, enligt en TT-notis som finns i flera dagstidningar, bland annat DN. Brottet består i att de tog sig in på danska drottning Margrethes galamiddag i december 2009 och vecklade ut banderoller. TT-notisen förklarar inte vad ett drottningbrott är enligt den danska lagboken, men nog är det ett passande ord så här på internationella kvinnodagen?

Tonalitet - det har vi hört förr

Häromdagen publicerade IDG sin egen nyordslista. Om jag får tycka något så tycker jag att den är mycket roligare och mer användbar än de (ofta) journalistskapade orden i Språkrådets nyordslista. Orden i IDG:s lista är förstås hämtade från it-världen på något sätt, men de flesta är såpass allmänspråkliga att även vi vanliga användare har nytta av dem.

Men jag reagerade på förklaringen till ett av orden: tonalitet. IDG förklarar det med att det är ett ord som används i webbvärlden och avser ett företags ton, alltså hur man låter och uttrycker sig i sin publika kommunikation (ofta i sociala medier). Förklaringen är i sig bra, men språkkonsulter och andra skribenter har använt begreppet så länge jag kan minnas, alltså även i tryckta medier och muntlig kommunikation. Så det där med webbvärld och sociala medier har de missförstått lite.

Pudel-Galliano

Få har nog lyckats missa att Diors chefsdesigner John Galliano gjorde bort sig rejält nyligen. Han blev påkommen med att säga antisemitiska saker till några personer på ett café, och han fick till slut sparken i tisdags. Nu går han ut och pudlar, enligt DN.

Uttrycket att göra en pudel, att som offentlig person be om ursäkt för och ta tillbaka ett pinsamt uttalande, har alltså gått och blivit ett verb. Det här lite märkliga uttrycket har inte mer än 8,5 år på nacken och myntades av Pål Jebsen när han i just DN kommenterade ministern Jan O Karlssons ödmjuka och ursäktande presskonferens i november 2002. "Han gjorde en hel pudel - lade sig på rygg och sprattlade med benen." Och nu kan man kort och gott pudla.

Baron Klipp-och-klistra

Apropå vårt blogginlägg igår och DN:s artikel om Karl-Theodor zu Guttenbergs smeknamn. Vi kollade på Wikipedia och är det några som verkligen inte behöver några smeknamn så är det familjen zu Guttenberg. Karl-Theodor själv har inte mindre än nio (!) förnamn: Karl-Theodor Maria Nikolaus Johann Jacob Philipp Franz Joseph Sylvester.

Hans far har fjorton förnamn: Georg Enoch Robert Prosper Philipp Franz Karl Theodor Maria Heinrich Johannes Luitpold Hartmann Gundeloh

Och hans mamma heter: Maria de Mercedes Christiane Josefine Thekla Walpurga Barbara Gräfin.

(Rättelse 6 mars: "Gräfin" är inget namn utan lär betyda "grevinna" som Anonym påpekat i kommentar.)

Men det är klart, med så många namn kan man göra många skandaler. Det är bara att börja på nytt under något av sina andra namn.

Plagiat är allvarliga saker

När jag började studera på högskola fick jag, bland all annan information från universitetet, en lapp om att jag absolut aldrig fick stjäla någon annans verk till mina uppsatser och inlämningsuppgifter. Om jag plagierade något kunde jag i värsta fall bli avstängd från studierna. Internet gör det lättare än någonsin att hitta någon bra textsnutt och kopiera in den i sin egen text, men tekniken gör det också mycket lättare att hitta plagierade texter. Det har Tysklands försvarsminister Karl Theodor zu Guttenberg verkligen fått känna på nu enligt DN. En webbplats som undersökt hans doktorsavhandling har upptäckt att ministern har kopierat mer än hälften av innehållet, och det här har faktiskt lett till hans avgång. Gissa om (ex-)ministern ångrar sitt lata copy-paste:ande gruvligt i dag?

Plagiering kan alltså kosta dig mycket mer än bara en studieplats. Och även ute i arbetslivet är det förstås viktigt att aldrig stjäla någon annans text. Ta inte risken att plagiera utan utveckla i stället ditt eget skrivande! Behöver du hjälp, råd och stöd kan du gå en kurs i skrivande hos oss.