30 november, 2010

Användarvänlighet i ett finskt nötskal

Finland har två officiella nationalspråk med samma juridiska status, finska och svenska. Finska medborgare har ett av dessa språk registrerat som sitt modersmål (eller kontaktspråk om man har något annat modersmål), och man får till exempel skattebesked på sitt modersmål. Det är alltså viktigt att ha rätt språk registrerat som modersmål, så det är förstås möjligt att byta. Det är några enstaka personer varje månad som ansöker om språkbyte.

Men nu har plötsligt ansökningarna börjat välla in. Bara den här veckan har Vasa tagit emot ansökningar från tiotals personer som vill ha svenska som modersmål, och samma sak händer i Esbo. Läs mer i Vasabladet. Hur kan det komma sig? Någon kampanj som upplyser människor om att de har möjlighet att byta modersmål? En plötslig våg av finlandssvensk patriotism? Nej, det är så att en radiokanal har startat en nättjänst som samlat alla blanketter och adresser man behöver för att ansöka om språkbyte. Det har helt enkelt blivit mycket lättare att byta modersmål! Ju mer användarvänliga sådana här tjänster är, desto fler är det alltså som använder dem.

Uppdatering 15.34: DN.se har också skrivit om "svenskvågen" i Finland.

Visa dina känslor med hjälp av elektroniken

Nu finns det programvaror som läser av hur du mår när du knappar på din telefon. Om du är glad eller ledsen, arg eller trött visas i form av mönster hos mottagaren. Läs om Petra Sundströms avhandling och förundras över teknikens framsteg och att mobilen kan visa vad du känner utan att du har sagt något. Kommunikation är mer än ord!

29 november, 2010

Internetpenetration

Visst är det roligt med nya ord, men vissa nyord gör mig bara snurrig. Som ordet internetpenetration som jag hörde för första gången idag. Tydligen betyder det typ internetanvändning. I Sverige använder ca 90 % av befolkningen internet. Vi har alltså 90 % internetpenetration. Totalt onödigt tillkrånglat.

Dagens ord: repartisera

Jag tänkte att jag kunde fortsätta redogöra för mina R-ord som jag lärt mig på sistone. Kanske är det någon mer än jag som tidigare inte stött på ordet repartisera? Det betyder i alla fall att dela på kostnaderna har jag nu lärt mig.

Wikipedia presenterar dessutom en spännande teori om att ändelsen -rep i kafferep skulle kunna komma från just repartisera eftersom kafferep ursprungligen var ett knytkalas. Tyvärr har jag inte min etymologiska ordbok här så att jag kan kontrollera detta. Någon annan kanske har?

27 november, 2010

Facebookfilosofisk

I dagens SvD-recension av Berglin och Stockholmsnatt använder recensenten Jonas Thente ordet Facebookfilosofisk. Jippi, tänker jag som är ordnörd - ordet ringar så mittiprick in en ny företeelse, och alla som någon gång hängt på Facebook vet precis vad jag menar. Här är fem exempel:

Livet är för kort för att avstå från kaffe.

O, jerum, jerum, jerum. Har i samband med disputation sjungit sånger jag endast trodde fanns i Roy-filmer. Nu vet jag bättre, o, quae mutatio rerum!

Om man ger en kristen och pretentiös typ ett resonemang, en kajalpenna och applåder har man en lojal mänska för livet.

Livet bygger på att morgonvanor är likadana.

With my body and his brains, what could go wrong?

24 november, 2010

Facebook, fejsbuck eller ansiktsbok?

När en företeelse blir vanligare i ett språksamhälle brukar stavningen påverkas och anpassa sig till nationella stavningsprinciper. Exempel på det är date (dejt) och klubb (club), och längre tillbaka i tiden försvenskade vi byrå (bureau) och paraply (parapluie). Facebook är en förhållandevis ung företeelse och alla är ännu inte aktiva och har ett konto på "Fejan", men vi hanterar det ofta i skrift och det börjar kännas som om vi behöver något mindre egennamnsaktigt när vi skriver om Facebook. I synnerhet när vi gör svenska avledningar blir det angeläget: "i går facebookade jag i en hel timme". Jag tycker att det börjar kännas rätt etablerat att använda fejsbuck och fejsbucka ... Eller är det någon som har något annat alternativ?

Kreativa ordbildningar
I förmiddags tvittrade några av mina kolleger om hur de hade fejsbussat och tubtvittrat, det vill säga läst och gjort inlägg i medierna på bussen och t-banan. Undrar om det finns fler sådana kreativa ordbildningar där ute?

23 november, 2010

Drick mjölk och lär dig mer om romani chib!

På Arlas mjölkpaket kan man just nu få lära sig mer om romani chib. Till exempel får mjölkdrickaren veta att romani chib är ett av Sveriges minoritetsspråk och att det har påverkat svenskan genom lånord som till exempel tjej.

Jag gillar initiativet, inte minst för att man genom språk kan lära sig mycket om andra kulturer. Med tanke på att romernas utsatta situation är mer aktuell än någonsin, känns det extra fint med den här mjölkpaketslektionen just nu. Kunskap är ju trots allt den bästa medicinen mot fördomar.

Särskrivningar ger uppmärksamhet

Curlinghallen i Umeå hette fram till nyligen Curling Hall. I alla fall enligt skyltarna på fasaden. Men nu har fastighetsägaren (kommunen) sett till att dessa har ändrats till Curlinghall, och alla stackars Umebor som ryste av obehag när de såg den irriterande särskrivningen kan nu jubla. De vann striden. Läs mer på VK.se.

Före detta ordförande i curlingklubben, Mats Persson, tycker dock att kostymnissarna på kommunen gjorde fel i att ändra eftersom de gamla skyltarna "gav uppmärksamhet och folk tittade på dem". Frågan är väl om det verkligen var den typen av uppmärksamhet som curlinghallen ville ha? Är verkligen all reklam bra reklam? Läs kommentarerna till artikeln för att se vad Umeborna anser. Mats Persson tycker också att curling hall är mer internationellt, trots att en engelskspråkig person skulle säga curling rink eller curling arena om en sådan här anläggning. För jag utgår från att det är engelska han syftar på? Eller är en särskrivning automatiskt internääätshonall?

En rolig parentes är att stavningskontrollen här på nätet inte vill acceptera särskrivning. Den vill att jag ska ändra till sär skrivning eller sär-skrivning.

20 november, 2010

Glömda kuriosa ord

Här på Pratbubblor har vi ju Dagens ord, eller numera kanske mera korrekt Vartredjedagsord. Nu har jag hittat en systerblogg: Glömda ord. Bloggen publicerar dagligen ett ord som glömts bort eller används väldigt lite i svenskan.

Dessutom uppmanas läsarna att använda ordet under dagen och sedan rapportera det till bloggen. Kul idé!

Dagens ord är Tuppjuck. (Men om du frågar mig så är det inte det minsta bortglömt. Det var nog ett av mina hundra vanligaste ord under tonåren "Åh, jag får tuppjuck!" och fortfarande kan jag falla tillbaka, fast mer sällan förstås.)

19 november, 2010

Dubbelesset på webben

Alla som någonsin kommit i kontakt med tyska språket vet att de har en väldigt praktisk bokstav som vi saknar, nämligen ß - dubbel-s:et. Nu tar också dubbelesset steget in på webben. Från och med den 16 november går det att registrera domännamn innehållande ß, som www.fußball.de, och det går också att registrera att redan existerande domännamn ska innehålla ett ß i stället för ss. Läs mer här!

Dagens ord: reparent

Efter några överjordiskt hektiska veckor är jag nu tillbaks med dagens ord. Och gissa om jag har lärt mig många nya ord! Jag har bland annat lärt mig 10 nya ord på R. Kände ni till exempel till ordet reparent förut? En reparent är ett fartyg som ska repareras. Lite smalt kanske men skulle ni stöta på ordet nån gång i framtiden så kan ni numera briljera med att ni kan ett så udda ord.

15 november, 2010

Sociala medier

Nu börjar det dyka upp massor med användbara och konkreta tips för att arbeta med sociala medier. Ximon har gjort en bra genomgång av användarperspektivet för sociala medier - vad du behöver och vad du kan använda det till.

OMG, såg du skylten? LOL!

I helgen fick jag syn på en registreringsskylt med en bokstavskombination som Transportstyrelsen kanske skulle överväga att lägga till sin svarta lista: ASG. Som alla som vuxit upp med sms och chattprogram vet, så är ASG en förkortning av asgarv. En svensk variant av engelskans LOL (laughing out loud, skrattar högt). Själv började jag fnissa när jag såg skylten, och det är nog inte en önskvärd reaktion. Men det stod ju asgarv!

Det finns förstås mängder av trebokstavsförkortningar som har uppstått med våra nya kommunikationssätt. Som OMG (oh my God, herregud) och BRB (be right back, kommer strax). Kanske kommer de att hamna på svarta listan en dag?

12 november, 2010

World Usability Day

Igår var det World Usability Day – internationella användbarhetsdagen – som har till syfte att medvetandegöra väldesignad form och välskrivna texter kan förbättra kommunikationen runt om i världen. En sådan dag kan ju inte ett gäng examinerade språkkonsulter i svenska låta passera utan att uppmärksamma den på något sätt.

Ett meddelande nära dig
Vi tog en förmiddag då vi gick ut och såg oss omkring och samlade SAM_0121på oss några irriterande små meddelanden som på något sätt lever kvar och är ständigt närvarande i en medborgares liv. Trots att ingen egentligen kommunicerar så idag. Och de som fortsätter att sprida dem reflekterar förmodligen aldrig över varken språket eller hur de uppfattas.

  • Missbruk beivras (Är det någon som är ivrig här? En missbrukare?)
  • Ersättning utgår (Utgår på samma sätt som när ett tv-program utgår?)
  • Obehöriga äga ej tillträde (Äger? Och plurala verbformer slutade vi att använda i skrift runt 1945!)
  • Spärren passeras gående (Samma gående som hänvisas till andra gångbanan på andra skyltar?)

Måste det se ut så?
Sedan ställde vi frågan Måste det se ut så? och skrev om Helena Englund Hjalmarssonmeddelandena på klar och tydlig svenska. I går morse mellan 8 och 9 åkte vi ut och mötte stockholmarna utanför T-centralens tunnelbanedörrar och delade ut vår användbara information. Vi tycker att Stockholmarna är värda det.


Stockholmarna är positivaHelena Sjögren delar ut användbar information
Stockholmarna blev glada. De höll med om att det är idiotiskt att låta gamla stelnade fraser leva kvar. Många tänkte lite extra på personer som har läs- och skrivsvårigheter eller ett annat modersmål en svenska – hur ska de kunna begripa så konstiga konstruktioner?

Vi känner oss nöjda med dagen och hade verkligen kul. Nu går vi hem och planerar för World Usability Day 2011. Tack alla ni som hjälpte till att göra dagen lyckad!

10 november, 2010

Språkkonsulterna på Facebook

Språkkonsulterna erövrar nu nästa sociala medium: Facebook. Gilla vår sida för att få roliga tips, nyheter och puffar om när nya språkbrevet och språkkrysset kommer! Vi kommer också att svara på språkfrågor, så ställ gärna frågor där. Vi ses på Facebook!

Facilitera

Jag fick idag förslaget att införa ordet facilitera för att använda faciliteter. Facilitera skulle då vara att på ett omständligt sätt säga att man går på toaletten.

Men facilitera är ett fackord som betyder att underlätta. Till exempel används det om att underlätta nervimpulser, se ordlistan i Fass. Fass betyder Farmaceutiska Specialiteter i Sverige och är en uppslagsbok om läkemedel.

Det underlättar visserligen att ha en toalett när man behöver en. Men tänk vilka missförstånd som skulle kunna uppstå om man försökte utvidga betydelsen av ordet facilitera ...

09 november, 2010

Cykellyse

Visst kan ord vara fula att se på?
Published with Blogger-droid v1.5.9

Ordlista för skeptiker

Om du liksom jag är lite skeptisk till osteopati, reikibehandling och rosenmetoden kan du få vatten på din kvarn på The Skeptic's Dicitonary. Och på köpet ett gott skratt.

08 november, 2010

Möp

Idag lärde jag mig att förkortningen möp betyder militärt överintresserad person. Lite extra rolig är den eftersom förkortningens ljudbild får mig att associera till något fjantigt, typ våp eller tölp. Det låter kort sagt inte särskilt häftigt att vara en riktig möp, och det känns skönt eftersom jag misstänker att möparna knappast kommer att uppfinna fred på jorden.

Förfalloögonblick

Jag snubblade över ett spännande ord i en text jag arbetar med: förfalloögonblick. Första halvan låter torr och saklig, andra halvan poetisk. Det ögonblick då betalningen förfaller. Jag blir så nyfiken. Det lämnar onekligen utrymme för tolkningar. Finns det ett exakt ögonblick när detta sker? Ett klockslag som man inte får missa? På sekunden? Just ett enda ögonblick. Blink, så är det borta. Eller räknas en hel dag, ett förfallodatum, som ett förfalloögonblick? Vackert är det, hursomhelst. Ordet förfalloögonblick.

Nu ska jag bara försöka översätta det till engelska.

03 november, 2010

Användarnas språkbruk ändrar designen på Facebook

När jag började använda Facebook var början av status-raden låst till Ingrid Herbert is. Tanken var förstås att jag skulle skriva något om vad jag höll på att göra just då, till exempel Ingrid Herbert is blogging.

En dag tog Facebook bort det där is:et, så användarna kunde få välja vilket verb som beskrev deras situation. Eller åtminstone välja tempus. Som alltid när Facebook hittar på nya saker startades det grupper som krävde en återgång till det gamla. Jag gick själv med i någon pro-is-grupp, för jag tyckte att det var en kreativ utmaning att komma på hur jag skulle formulera mig med det där tvångs-is:et. Men till slut blev jag förstås van vid att kunna välja tempus och språk. Andra användare, kanske sådana som inte hade Facebook under is-tiden, struntade helt enkelt i att inleda statusuppdateringen med ett verb. De verkade ignorera att deras namn var tänkt att fungera som statusradens subjekt. Då kunde det se ut så här: Ingrid Herbert Jag gillar att blogga. Som på Twitter, helt enkelt. Men det stack i ögonen på oss som fortfarande såg namnet som subjektet.

Så, i dag, vaknade vi utan förvarning upp till ett Helt Nytt Facebook. Plötsligt är statusraden placerad under namnet, inte direkt efter. Förvirring. Hur ska vi nu skriva statusraden? Är namnet fortfarande tänkt att vara subjektet, eller är det meningen att vi ska skriva en helt fristående mening eftersom raden är fristående? Själva textrutan där vi matar in statusen ser precis likadan ut som i går. Själv tycker jag att en statusrad där namnet fortfarande fungerar som subjekt ser helknasig ut i nya Facebook.

Men jag är ändå fascinerad av den nya designen. Nog känns den som något som kommer underifrån och inte uppifrån? Att Facebook-ledningen har designat om Facebook utifrån hur användarna faktiskt skriver, inte utifrån hur de vill att användarna ska skriva? Det kan också vara Twitter-språkbruket som har influerat, men Twitter har 190 miljoner användare medan Facebook har 500 miljoner. Är det någon som har makt att bestämma hur användarna ska skriva så är det Facebook. Och ändå får användarna bestämma. Det gillar jag.

02 november, 2010

Fackspråk i en kundtjänst är inte kundvänligt

Jag ringde Postens kundtjänst i dag eftersom de har felsorterat ett paket som jag har fått en avi för. När jag började rabbla avinumret utbrast damen i luren "Men det där är ju ett varubrev!" Helt ställd svarade jag "Öh.... va?" eftersom paketet i fråga kommer från min syster och alltså inte är en vara som jag köpt via postorder. "Ja, alltså ett brev som är för stort att delas ut" sa damen som om det var den självklaraste saken i världen. "...ja...?" svarade jag förvirrat. Varubrev? Var det ens nödvändigt att förvirra mig med obegriplig internjargong när det inte hade minsta betydelse för mitt ärende?

Men se, efter en googling visar det sig att varubrev visst är förknippade med postorder. Det är nämligen en tjänst för distanshandelsföretag. Nog för att paketet jag försöker leta rätt på innehåller prylar som jag bad min syster köpa och skicka till mig, men räknas hon verkligen som distanshandelsföretag?

Tönt eller nörd?

Nörden har hamnat i hetluften i samband med biofilmen Social network. Det fick mig att fundera på frågan vad som egentligen skiljer en nörd och en tönt? Det här är min egen, högst ovetenskapliga analys:

Nörden är liksom tönten lite socialt knepig med lite udda beteende. Men till skillnad från tönten ligger det knepiga mest i att han har ett specialintresse som slukar all hans tid. Det har inte tönten, han är bara allmänt töntig.

Sedan har vi också nördar med en framförställd bestämning, t.ex. matnörd, språknörd, bilnörd. Och de behöver inte ens vara töntiga.

Håller du med om analysen?
Published with Blogger-droid v1.5.9

01 november, 2010

Åker du cykel till jobbet?

Det kom en enkät som fick oss att fundera:

"1. Jag har åkt cykel minst en gång till jobbet.
2. Jag är intresserad av att börja åka cykel till jobbet.
3. Jag har aldrig åkt och är ej intresserad av cykelpendling."

Man kan åka bil, åka moped, åka (motor)-båt, men inte åka cykel eller t.ex. roddbåt. Om man inte sitter på pakethållaren respektive avbytarplatsen, förstås.

Föresten kommer enkäten i helt fel tid - på novembers första gråkalla, mörka dag vill man varken åka cykel eller cykla själv. Ge mig en sprakande brasa och en pläd istället.